Sömnmedel eller hypnotika avser läkemedel som används vid insomningsproblem och sömnsvårigheter.
Effekt Läkemedelsbehandling vid sömnbesvär har liten effekt. En stor del av den upplevda effekten är placeboeffekt.
Bland sömnmedel skiljer man på sömntabletter och insomningstabletter:
Sömntabletter kallas de sömnmedel med kraftigare effekt som används vid kombination av insomningssvårigheter och många uppvaknanden. De flesta sömntabletter är bensodiazepiner eller bensodiazepinderivat. Ett undantag är dock propiomazin (Propavan), vars effekt vanligen håller i sig i 6 till 12 timmar, ibland längre. Dåsighet på morgonen/halva dagen är därför en vanlig biverkan.
Insomningstabletter, vars effekt endast håller i sig i 30 till 60 minuter, används vid enbart insomningssvårigheter. Ett exempel på insomningstabletter är melatonin i enkel beredning (ej depotberedning under namnet Circadin, som tillhör gruppen sömntabletter).
Klasser Sedativa läkemedel är en typ av sömnmedel.
Bensodiazepiner Midazolam (Dormicum, endast som injektionsvätska i Sverige eller munhålelösning i spruta, även hos tandläkare i oral lösning) Nitrazepam (Apodorm) Triazolam (Halcion som avregistrerades i Sverige 2017, men används fortfarande i andra länder och ska kunna fås på licens i särskilda fall) Alprazolam (Xanor)
Andra bensodiazepiner som diazepam (Stesolid, Valium) och oxazepam (Sobril, Oxascand) kan användas, men är mindre vanliga eftersom den sedativa effekten är mindre.
Bensodiazepinderivat och besläktade läkemedel Zaleplon (Sonata, avregistrerat) Zolpidem (Stilnoct) Zopiklon (Imovane)
Fentiaziner/fentazinliknande substanser Propiomazin (Propavan) Melatonin (Circadin) Alimemazin (Theralen) Prometazin (Lergigan) Hydroxizin (Atarax)
Antidepressiva läkemedel Mirtazapin (Remeron) Amitriptylin (Tryptizol)
Receptfria naturläkemedel Valerina (Neurol, Baldrian-Dispert)
Se även Läkemedelsberoende
Referenser
Kategori:Hypnotika