För den autonoma regionen i Spanien, se Baskien (autonom region). För området i sydvästra Frankrike, se Iparralde.
Baskien (baskiska: Euskal Herria eller Euskadi, franska: Pays Basque, spanska: País Vasco) är ett område vid den innersta delen av Biscayabukten, uppdelat mellan Frankrike och Spanien. Baskien utgörs av de autonoma regionerna Baskien och Navarra i norra Spanien och av de historiska nordbaskiska provinserna i sydvästra Frankrike.
Namn Området har en mängd benämningar på de inhemska språken, varav de vanligaste är Euskal Herria eller Euskadi på baskiska, Pays Basque på franska och País Vasco på spanska. Ordrötterna med uttalet -sk- i dessa ord är troligtvis besläktade och går tillbaka på latinets Vasconia, belagt från sent 300-tal. Grundordets etymologi är däremot oklar, liksom huruvida ordet härstammar från baskiskan eller latin. Namnet Euskal Herria finns belagt sedan 1564, medan Euskadi är en neologism som introducerades av Sabino Arana år 1896, då med stavningen Euzkadi.Lilljegren (2018:45–47).
På svenska var tidigare "Baskiska provinserna" (motsvarande spanskans Provincias Vascas det vanligaste namnet, men sedan 1970-talet har "Baskien" varit det mest förekommande.Lilljegren (2018:47–54).
Geografi och klimat miniatyr|vänster|Sandstränder och klippor, här i Biarritz i Lapurdi, präglar den baskiska kustlinjen Baskien är ett mycket bergigt område vid västra Pyrenéerna. Kustlinjen mot Atlanten består både av sandstränder och klippor. Områdets norra del har kustklimat med varma somrar, milda vintrar och hög nederbörd, medan den sydligare delen har subtropiskt klimat med heta somrar, kalla vintrar och mindre nederbörd.
Baskien gränsar i norr till Biscayabukten, i nordost till det historiska landskapet Gascogne och övriga Frankrike (departementet Pyrénées-Atlantiques), i ost till det historiska landskapet Béarn i Frankrike samt till Aragonien i Spanien (provinserna Huesca och Zaragoza), i söder till La Rioja, i sydväst till Kastilien-León (provinsen Burgos) och i väster till Kantabrien.
Baskiens högsta punkt är Hiru Erregeen Mahaia (Mesa de los Tres Reyes) som ligger i östra Navarra och når 2 444 meter över havet.CampToCamp.org Den största floden som rinner genom Baskien är Ebro, som passerar södra Álava och Navarra på vägen till Medelhavet. En annan viktig flod är den spansk-franska gränsfloden Bidasoa som rinner ut i Biscayabukten mellan Gipuzkoa och Lapurdi.
Hela Baskien ligger inom den centraleuropeiska tidszonen och klockan ställs fram en timme under sommarhalvåret.
Historia miniatyr|vänster|Grottmålningar i Ekain i Gipuzkoa Baskien har varit befolkat sedan förhistorisk tid, vilket grottmålningar vittnar om. Under 100-talet f.Kr. erövrades området av romarna, som grundade staden Pompelon (sedermera Pamplona) år 74 f.Kr.
Befolkningen som av romarna kallades vasconer utvidgade på 500-talet sitt territorium på bekostnad av frankerna i öster och visigoterna i norr.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord basker (folk)) På 580-talet började man kolonisera sydvästra Akvitanien vilket område efter vasconerna fick namnet Vasconia (dagens Gascogne). 602 kom man i konflikt med frankerna och erövrade 628 Garonne men stoppades 635 av Dagobert I. Man lyckades dock fortsättningsvis bevara sin självständighet från morerna och frankerna som besegrades i slaget vid Roncesvalles 778.Carlquist (1939:228).
På 800-talet upprättades kungariket Navarra som kom att omfatta alla de baskiska områdena. Kungariket kom att spela en viktig roll under återerövringen av iberiska halvön från morerna. Navarras södra del övertogs av Aragonien år 1512 och inkorporerades senare i Spanien, medan den norra delen uppgick i kungariket Frankrike år 1620. Fram tills franska revolutionen, då gamla administrativa gränser bröts upp, behöll de baskiska områdena visst självbestämmande inom Frankrike.
I Spanien respekterades det så kallade foralsystemet. Upphävandet av baskernas privilegier i Spanien ägde rum första gången 1820, men en stark opposition framtvingade ett återställande av systemet 1823. Den spanska regeringens obenägenhet att i sin helhet respektera privilegierna ledde 1833 till baskernas anslutning till första carlistupproret 1833. Detta resulterade för Baskiens del i förlikningen i Bergara 1839, där deras privilegier i sin helhet erkändes. Förnyade inskränkningar i självständigheten ledde till att baskerna anslöt sig även till det andra carlistupproret 1872–1876, efter vars kuvande de förlorade sin skattefrihet och krigstjänstskyldighet men fick sin administrativa självständighet garanterad.Carlquist (1939:229).
Tack vare Bilbaos täta sjöförbindelser med brittiska öarna kom industriella revolutionen tidigt till staden och trakterna runtomkring. Stålindustrier och båtvarv lade grunden för Bizkaia-provinsens välstånd. Andra städer, som till exempel Biarritz och San Sebastián kom istället att utvecklas till turistdestinationer och kurorter under 1800-talet, med en avsaknad av tyngre industri. Det baskiska inlandet, särskilt det i franska delen, förblev ruralt och dominerades av jordbruk och boskapsskötsel.
miniatyr|vänster|Mosaik utifrån Picassos Guernica i staden Gernika som bombades 1937 Under spanska inbördeskriget slöt provinserna Bizkaia och Gipuzkoa upp på republikens sida, medan Navarra och Álava stödde carlisterna och därmed falangisterna. Tyska flygvapnets bombningar av Gernika 26 april 1937 kom att bli ökända som historiens första terrorbombningar, och förevigades genom Pablo Picassos målning. När de republikanska områdena avskurits från övriga Spanien, utropades en självständig baskisk stat under ledning av Jose Antonio Agirre, som efter nederlaget i kriget gick i exil.
Under andra världskriget ockuperades norra Baskien, liksom övriga Frankrike, av Nazityskland. Efter krigsslutet var Frankrike med och bildade Europeiska kol- och stålgemenskapen, som Spanien anslöt sig till först 1986. Spanien styrdes alltjämt av Franco-regimen, som förde en repressiv politik gentemot baskiska språket och samhället. Som reaktion mot detta grundades 1959 ETA som genomförde väpnade aktioner mot regimen och bland annat dödade Francos regeringschef och tilltänkte efterträdare Luis Carrero Blanco år 1973. Efter Francos död inleddes istället en demokratiseringsprocess, där baskiskan Dolores Ibárruri i egenskap av ordförande för Spaniens kommunistiska parti spelade en viktig roll. Också efter demokratins återinförande fortsatte emellertid terrorattentaten, och sammanlagt har över 1 000 personer dödats i konflikten. Även om inga mord genomförts sedan 2009 påverkar konflikten fortfarande området.Säkerhetspolitik.se: Baskien
I och med att Frankrike och Spanien ersatte sina pesetas och franc med euron år 2002 har alla baskiska provinser samma valuta nu för tiden.
Demografi och administration miniatyr|höger|De sju baskiska provinserna jämte resultatet från en undersökning om kulturell tillhörighet från 2008, där folk fick svara på frågan "känner ni er baskisk?". Mörkgrönt står för "ja", ljusgrönt för "ja, i viss mån", orange för "nej" och vitt för "vet ej" eller att personen avstått från att svara miniatyr|höger|Andelen som talar baskiska (euskara) varierar stort både mellan och inom de olika provinserna miniatyr|höger|Andelen skolelever per kommun som undervisas på baskiska (2000–2005)
Det bor cirka tre miljoner människor i Baskien (140/km²), varav en tredjedel i den storstadsområdet runt Bilbao. De folkrikaste kommunerna är Bilbao (358 500 invånare), Vitoria-Gasteiz (215 100), Pamplona (185 200), Donostia-San Sebastián (176 500), Barakaldo (99 600), Getxo (82 500), Portugalete (54 000), Irun (55 300), Santurtzi (49 000), Basauri (48 000), Bayonne (45 000), Errenteria (39 600), Sestao (34 200), Eibar (30 100), Galdakao (29 600), Biarritz (28 000), Leioa (26 600), Tudela (26 600) och Arrasate (25 000).Pérez de Laborda (2001:9).
Baskien delas traditionellt in i följande sju provinser:
ProvinsHuvudstadYta(km²)Folk-mängd</small>Inv./km² 40px ArabaÁlava på spanska Vitoria-Gasteiz 40px BiscayaBizkaia på baskiskaVizcaya på spanska BilbaoBilbo på baskiska 40px GipuzkoaGuipúzcoa på spanska Donostia-San Sebastián 40px NavarraNafarroa på baskiska PamplonaIruñea på baskiska 40px LapurdiLabourd på franska BayonneBaiona på baskiska 40px Nedre NavarraBehe Nafarroa på baskiskaBasse-Navarre på franska Donibane GaraziSaint-Jean-Pied-de-Port på franska 40px ZuberoaSoule på franska Maule-LextarreMauléon-Licharre på franska
Provinserna Araba, Bizkaia och Gipuzkoa utgör den autonoma regionen Baskien, medan Navarra utgör en egen autonom region i Spanien. Dessa fyra provinser kallas på baskiska Hegoalde, "syddelen". Till detta område brukar också den kantabriska exklaven Valle de Villaverde (Villaverde Turtzioz på baskiska) och Treviño (Trebiñu), som tillhör provinsen Burgos, räknas.
Lapurdi, Nedre Navarra och Zuberoa, Iparralde eller "norddelen", saknar idag administrativ betydelse, utan ingår som den södra delen av det franska departementet Pyrénées-Atlantiques.
Språk I den spanska regionen Baskien och i den norra hälften av Navarra är baskiska och spanska officiella språk. I övriga Navarra, liksom i Valle de Villaverde och Treviño, är spanska det enda officiella språket. I den franska delen är franska det enda officiella språket.
Av de cirka tre miljoner invånarna i Baskien är det drygt 650 000 (ca 20 %) som har baskiska som modersmål.Ethnologue: Basque Därutöver har omkring 400 000 personer mer eller mindre djupa kunskaper i baskiska som andraspråk. Antalet baskisktalande varierar stort mellan och inom de olika provinserna. Till exempel har baskiskan en dominerande ställning på Gipuzkoas landsbygd, medan få eller inga talar baskiska i södra Navarra. I princip samtliga av de 2,7 miljoner invånare som bor i södra Baskien, det vill säga den del som ligger i Spanien, talar spanska som modersmål eller på modersmålsnivå, liksom lejonparten av de knappt 300 000 som bor i norra Baskien, alltså inom Frankrikes gränser, talar franska.
Politik miniatyr|höger|Stormöte under EAJ-PNV:s partidag 2007 Den autonoma regionen Baskien regeras av det moderata baskiska nationalistpartiet EAJ-PNV, som är största parti (dock utan absolut majoritet) i Baskiens parlament. EAJ-PNV styr också i provinsen Bizkaia. I provinserna Araba och Gipuzkoa innehar borgerliga spanska Partido Popular respektive socialistiska baskiska Euskal Herria Bildu makten. I Navarra regerar det regionalistiska högerpartiet Unión del Pueblo Navarro. I Pyrénées-Atlantiques och Akvitanien, som är det departement respektive den region som franska Baskien ligger inom, innehar Parti Socialiste den politiska majoriteten.
Baskien har 18 platser i den spanska deputeradekongressen och 15 platser i den spanska senaten, medan Navarra har fem säten i vardera kammare i det spanska parlamentet. I och med att franska Baskien inte utgör en egen administrativ region i Frankrike har området ingen särskild representation i det franska parlamentet.
Den största fackföreningen i Baskien är Eusko Langileen Alkartasuna (ELA), som traditionellt stått EAJ-PNV nära. Vänsternationalistiska facket Langile Abertzaleen Batzordeak (LAB) har närmare band till Bildu. Också de stora franska och spanska fackförbunden, såsom Confédération Générale du Travail (CGT), Comisiones Obreras (CCOO) och Unión General de Trabajadores (UGT), finns representerade i Baskien.
Under det senaste halvseklet har politiken i Baskien präglats av separatistgruppen ETA:s våld, vars attentat kostat uppåt 850 människor livet. Efter en internationell fredskonferens, där bland andra Kofi Annan, Gro Harlem Brundtland, Bertie Ahern och Gerry Adams medverkade, meddelande ETA hösten 2011 att de lade ner sina vapen för gott.SVT: ETA lägger ned vapnen för gott 20 oktober 2011 Under 2014 började ETA oskadliggöra och överlämna delar av sin vapenarsenal till internationella observatörer.SvD: ETA börjar förstöra vapen 21 februari 2014.