Lysings härad var ett härad i västra Östergötland vid Vättern och Smålandsgränsen. Häradets område motsvarar delar av Ödeshögs kommun och Mjölby kommun. Arealen mätte 464 km², varav land 438 och befolkningen uppgick 1920 till 9 797 invånare. Häradet var tidigt förenat med Dals härad med tingsplats fram till 1400-talet i Hästholmen. Senast vid år 1600 var häraderna separerade och tingsplatsen för Lysings härad låg i till 1727 i Åby, därefter till 1919 i Ödeshög, och efter 1919 i Mjölby.
Namnet År 1347 skrevs Lysingshæradh. Detta består av namnet på en gammal tingsplats, nämligen Lysinger, vilket betyder "ljus, öppen plats", "glänta" eller dylikt.
Geografi Lysings härad ligger mellan Tåkern och gränsen till Småland. I norr präglas området av den sydligaste delen av den odlade och bördiga Östgötaslätten kring Tåkern och foten av Omberg, vars södra hälft ligger inom Lysings härad. I söder dominerar Hålavedens bergiga skogstrakter.
I häradsområdet ligger bland annat tätorten Ödeshög och ruinerna av Alvastra kloster. Söder härom ligger hamnplatsen Hästholmen, som under äldre medeltid var tingsplats. Vid Hästholmen fanns förr järnvägsstation samt ångbåtsbrygga.
Socknar Lysings härad omfattade följande socknar:
I Ödeshögs kommun
Heda socken Röks socken Stora Åby socken Svanshals socken Trehörna socken (bildades 1652 av delar ur Stora Åby socken, Säby socken och Linderås socken de två sistnämnda i Småland).(före 1895 hörde delar till Norra Vedbo härad) Västra Tollstads socken Ödeshögs socken (införlivade omkring 1330 Sväms socken)
I Mjölby kommun Kumla socken
Tingsplatser A. Gemensamt för Lysings och Dals häraderThorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sid. 283 : Hästholmen i Västra Tollstads socken 1383 - 1402 Haraker 1410 - 1453 Vallby i Svanshals socken 1474 Heda 1543
B. Lysings härad: Heda 1586-1683 Åby i Stora Åby socken 1684 - 1727 alternerade med Åby Gästgivaregård 1684 - 1727 Ödeshög 1727 - 1919 Mjölby tingshus 1919 - 1971 som Folkungabygdens domsaga.
Det kan i äldre tider ha funnits tingsplatser på andra ställen också. Dock knappast vid Tingstad som ligger avsides i Holaveden. Däremot är det troligt att den så kallade Tingsmaden vid gränsen mellan Stora Åbys och Röks socken har varit tingsplats. Tingsmaden ligger endast en kilometer från huvudvägen genom Lysings härad.
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier: 1720-1899 Lysings, Dals och Aska fögderi 1900-1917 Lysings och Göstrings fögderi 1918-1990 Mjölby fögderi ej mellan 1946 och 1967 för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken 1946-1966 Vadstena fögderi för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter: 1680-1918 Lysings tingslag i 1680-1692 Lysings, Dals och Aska härader domsaga 1692-1707 Lysings och Göstrings häraders domsaga 1708-1746 Dals och Lysings häraders domsaga 1747-1762 Göstrings, Lysings, Dals och Aska härader domsaga 1763-1849 Dals och Lysings häraders domsaga 1850-1918 Lysings och Göstrings häraders domsaga 1919-1923 Lysings och Göstrings tingslag i Lysings och Göstrings domsaga 1924-1970 Mjölby domsagas tingslag, från 1939 benämnd Folkungabygdens domsagas tingslag i Mjölby domsaga, från 1939 benämnd Folkungabygdens domsaga
1971-2002 Mjölby tingsrätt och domsaga, före 1975 benämnd Folkungabygdens tingsrätt 2002- Linköpings tingsrätt och domsaga
Häradshövdingar ÄmbetstidNamn Levnadstid 1354–1360 Bengt Nilsson 1375–1384 Harald Bagge 1393–1419 Nils Magnusson (Röde) 1432–1453 Mats Odenkarl 1458–1477 Sven Pedersson (Sparre) 1477–1491 Hans Kruse 1518 Måns Gadh 1523 Peder Svenske 1535–1537 Erik skrivare 1537–1543 Germund Svensson (Somme) -1560 1544–1546 Nils Arvidsson 1549 Olof Eskilsson 1558 Johan Siggesson (Svartingstorpsätten) 1568 Erik Knutsson 1573 Erik Ambjörnsson 1578–1580 Bengt Knutsson (Hand) 1581–1582 Peder Ribbing 1544–1604 1583–1587 Anders Grijs –1587 1589–1594 Hans Åkesson (Soop) 1552–1619 1594–1599 Erik Ryning –1613 1600–1607 Hans Stuart –1618 1607–1628 Axel Drake af Intorp –1632 1628–1641 Åke Soop 1584–1648 1641–1653 Olof Berling 1604–1679 1653–1655 Håkan Cederqvist 1615–1655 1656–1658 Jakob Lithman 1611–1674 1658–1660 Johan Ödell 1620–1660 1660–1678 Nils Lindegren 1612–1681 1678–1680 Zakarias Rehnberg 1634–1688
Referenser Noter
Webbkällor
Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter Tryckta källor
Nordisk familjebok, uppl 3, band 13, 1930 Nationalencyklopedin
Vidare läsning Andersson, Halvar (red); Strövtåg i Lysingsbygden, Ödeshögs kulturnämnd, 1972, LIBRIS-id 8214465 Friesen, Otto von (1870-1942); Rökstenen - runstenen vid Röks kyrka, Lysings härad Östergötland läst och tydd, Stockholms, 1920, BURK-nummer 484169 Petersson, Conny L. A. (1947-); Jättarna i Lysings härad, Borensberg - Noteria, 1983, LIBRIS-id 382595 Stora Åby sparbank, En bok om Lysings härad utgiven av Stora Åby sparbank i anledning av dess 50 åriga tillvaro 1902-1952, Stora Åby, 1952, BURK-nummer 1300878
Kategori:Härader i Östergötlands län
en:Lysinge Hundred