miniatyr|Max Verstappen under Italiens Grand Prix 2025. miniatyr|Juan Manuel Fangio i en Mercedes-Benz W196 från -. Formel 1, förkortat F1 (engelska: Formula One, officiellt: FIA Formula One World Championship), är tävlingar på asfalterade banor med ensitsiga formelbilar som är konstruerade enligt tävlingsorganet FIA:s bestämmelser. Samtliga tävlingar ingår numera i världsmästerskapet i Formel 1.

Varje tävling benämns Grand Prix, GP, där förare och konstruktörer kan vinna poäng i förarmästerskapet respektive konstruktörsmästerskapet. Poängen som vunnits i respektive mästerskap summeras för att varje säsong utse en vinnare i vardera mästerskap. 2021 års säsong sågs av totalt 1,55 miljarder människor.

Tävlingen härstammar från grand prix-racingen från 1900-talets första hälft, som hade återupptagits efter andra världskriget i och med Grand Prix 1946. Det första loppet som benämndes "Formel 1" var Paus Grand Prix 1948 som kördes den 29 mars 1948 i Pau i Frankrike, medan det första loppet som räknades som ett VM-lopp kördes i . Namnet Formel 1 kommer av den formel regler som begränsade bilarnas format gällande bland annat storlek och styrka (man hade tidigare kört alltför farliga bilar på vanliga vägar)dummies.com- Discovering What Makes Formula One, Formula One , och 1 av att bilarna anses vara de snabbaste inom bilsport på bana med topphastigheter på över 360 km/h. Den finske Formel 1-föraren Valtteri Bottas innehar sedan 2016 rekordet för högsta hastighet i ett F1-lopp, med 372,5 km/h.

Tävlingen Formel 1 är troligen den mest kända racingen med specialbyggda ensitsiga bilar och loppen genomförs både på speciella tävlingsbanor och på banor som anordnas på avstängda gator (så kallade stadsbanor).

Från början fanns det många stall, bilar och diverse förare som kombinerades på för tillfället lämpligt sätt under säsongen, se till exempel March och Surtees. Numera är det enklare, stallen kör oftast med samma förare under hela säsongen.

Formel 1 är förmodligen världens dyraste sport: kraschtester, flygfrakter och utvecklings- och tillverkningskostnader är bara några skäl som gör det oerhört dyrt att tävla i denna sport. Man har dock kontinuerligt vidtagit åtgärder för att göra sporten mindre kostsam, till exempel får en förare använda totalt tre motorer under säsongen utan att bli bestraffad.Lite mer om nya F1-motorn - f1blogg.teknikensvarld.se 26 januari 2014 Tidigare användes en speciell motor för kvalet och en motor för loppet för att optimera prestandan. Båda motorerna skrotades sedan efter tävlingshelgen. Även dyra specialbränslen för kvalet har förekommit. En årsbudget för ett stall rörde sig trots åtgärderna upp emot 450 miljoner euro innan man inför säsongen 2021 införde ett kostnadstak. Detta kostnadstak innebär att ett stall inte får spendera mer än 145 miljoner dollar under ett kalenderår. Detta kostnadstak sänktes under de följande åren till 140 miljoner 2022 och 135 miljoner 2023.

miniatyr|Länder som arrangerar eller har arrangerat F1-lopp.|vänster|220x220px

Formel 1 har sitt ursprung i Europa men har utvecklats till en global sport med tävlingar i Asien, Australien, Nordamerika och Sydamerika, även tävlingar i Afrika har arrangerats. Världsmästerskap i Formel 1 anordnas årligen sedan . Antalet tävlingar per säsonger har successivt utökats under årens lopp och sedan 2010-talet körs i regel drygt 20 lopp per säsong.

Tanken är att det inte skall köras mer än ett lopp i varje land. För att kunna anordna flera tävlingar i länder med stort publikintresse, var till exempel Luxemburgs Grand Prix ett extra lopp i Tyskland och San Marinos Grand Prix ett dito i Italien. Även beteckningen Europas Grand Prix har omväxlande använts för tävlingar i Spanien, Storbritannien och Tyskland.

Bilarna miniatyr|höger|Starten av Österrikes Grand Prix 2018. Formel 1-reglerna säger att tävlingsbilarna i huvudsak måste konstrueras av stallen själva, medan de får köpa in bland annat motorer från andra tillverkare.

Motorn, som är placerad mellan föraren och de bakre hjulen, var från säsongen till och med 2013 en V8:a med en cylindervolym på högst 2,4 liter. Motorn fick inte ha turboladdning.

Nytt motorreglemente: Från säsongen 2014 körs alla bilar med en turbo-laddad 1,6 liter 6-cylindrig motor med elektrisk energiåtervinning från bromsar och avgaser. Maxvarvet på motorerna är 15 000 r/min. Den elektriska återvinningen kallas ERS, energy recovery system, och får användas under maximalt 33 sekunder per varv. 160 hästkrafter (120 kW) plockas då ut ur energin som lagras i ett batteri. Kombinerad uteffekt (förbränningsmotor+ERS) ligger på omkring 1000 hästkrafter. Hela drivlinepaketet kallas power unit eller motorenhet.F1 2014 - inget är säkert -bloggar.aftonbladet.se 6 mars 2014

Växellådorna byggs av respektive team, de ska enligt reglementet ha åtta växlar och föraren växlar med så kallade paddlar på rattens vardera sidor. Utväxlingen på alla växlar måste på en och samma bil vara desamma genom alla tävlingar under säsongen.

Bromsarna är hydrauliska och föraren bromsar med pedal. Men elektroniken reglerar nu balansen mellan fram- och bakbromsar och omborddatorn programmeras för varje bana. Föraren kan dock ändra bromsbalansen manuellt med vred på ratten.

Bilarna tillverkas av kolfiberkompositer, titanlegeringar och andra ultralätta material. Bilens minimivikt höjdes till 690 kg år 2014, med tanke på fler- och tyngre batteripaket. Detta var dock till en början för lite, vilket innebär att de lite längre förarna inte når ner till minimivikten och får på så sätt en klar nackdel.Förarna tvingas till att gå ner i vikt -eurosport.se 3 oktober 2013 Till säsongen 2022 då det infördes ett helt nytt aerodynamiskt reglemente höjdes minimivikten till 798 kg. Numera måste förare och stol tillsammans väga minst 80kg.

Krocktester sker innan man får köra med sin bil, då vissa säkerhetskrav måste uppfyllas. miniatyr|Olika framvingar från 1970-talet och framåt. Bilarna har stora fram- och bakvingar för att luften ska trycka ner bilen och därmed ge de breda däcken optimalt fäste på banan. Underredet var platt fram till då man under pågående säsong införde den så kallade "plankan" för att minska risken för markkontakt, vilket anses vara orsaken till Ayrton Sennas olycka under San Marinos Grand Prix 1994. Stallen strävar dock efter en så låg höjd över banan som möjligt. Under bilen sitter alltså numera en trälist i bilens längdriktning, "plankan", som är avsedd att kontrollera att bilen inte legat för nära banan under tävlingen. Man får alltså inte ha för mycket markkontakt, för om förslitningen av "plankan" är för stor kan föraren bli diskvalificerad efter tävlingen.

Fram till senare delen av 1990-talet användes helt släta däck, så kallade slicks, vid torrt väglag. Därefter var däcken under alla förhållanden tvungna att ha minst fyra skåror i slitbanan, detta för att minska bilarnas potentiella kurvhastigheter, Från och med säsongen är slicks åter tillåtna.

Från och med har samtliga stall samma däckleverantör, Pirelli. Sedan 2019 finns totalt fem typer av torrdäck med olika hårda gummiblandningar samt två typer av däck som används vid blött väglag. Till varje tävling väljer Pirelli ut tre typer av torrdäck, ett hårdare, ett mediumhårt och ett mjukare däck, som ska användas under tävlingshelgen. Varje stall tilldelas ett begränsat antal uppsättningar däck till varje tävlingshelg, där minst två av däcktyperna måste användas på varje bil under loppet vid torrt väglag.

Bilarnas numrering Från och med säsongen 2014 får varje förare välja ett valfritt nummer mellan 2 och 99, med undantag för nummer 17, som togs ur bruk 2015 till minne av Jules Bianchi efter att han avlidit till följd av en allvarlig krasch under Japans Grand Prix. Föraren kör med sitt nummer under hela sin Formel 1-karriär. Den regerande världsmästaren kan dock välja att köra med nummer 1 på sin bil istället för sitt personliga nummer. Två förare får dock inte använda samma nummer.Dubbla poäng i finalracet - f1blogg.teknikensvarld.se 9 december 2013 Tidigare var bilarnas nummer kopplade till stallens placering i föregående år konstruktörsmästerskap. Nummer 0 hade senast Damon Hills Williams-Renault i och nummer 208 hade Lella Lombardis Brabham-Ford i .

Formel 1-cirkus miniatyr|Förberedelser inför ett lopp. Världsmästerskapet brukar kallas formel 1-cirkus, eftersom stallen under säsongen åker till och från tävlingar runt jorden med allt man behöver i bagaget. Som exempel kan nämnas McLaren som till Kinas Grand Prix 2006 hade med sig tre bilar med motorer, ett reservchassi, fyra reservmotorer, en container med motordelar, 32 ton reservdelar, verktyg och depåutrustning, bränsle samt 95 personer inklusive förarna.

I april 2019 genomfördes Kinas Grand Prix 2019 som var det 1000:e F1-loppet i historien.

En formel 1-helg

Ett typiskt tidsschema för ett lopp i Europa:

DagTidAktivitet Fredag 11:30–12:30 FP1 Fri träning 15:00–16:00 FP2 Fri träning Lördag 12:00–13:00 FP3 Fri träning 15:00–16:00 Kvalificering Söndag 15:00–17:00 Race

Tävlingshelgen är normalt uppbyggd enligt följande: Under fredagen och lördag förmiddag finns tider för så kallad fri träning då förarna får tillfälle att lära känna banan och stallet får möjlighet att experimentera med sina bilar för att hitta de bästa inställningarna för den aktuella banan. Under lördag eftermiddag körs kvalet där startpositionerna till själva tävlingen bestäms. På söndagen körs tävlingen som kallas för Grand Prix. Under tävlingshelger med sprintkval körs sprintkvalet på lördagen och kvalet på fredagen.

Historiskt sett var det många stall och bilar som ville delta i formel 1-cirkusen, varför alla var tvungna att kvalificera sig till själva tävlingen. Med de nuvarande enorma kostnaderna är detta inte längre praktiskt möjligt, utan formel 1-organisationen FOCA säljer rättigheten till stallen att ställa upp i formel 1-grand prix. Varje stall deltar med två förare och två bilar i varje lopp; fler är inte tillåtet.

Stallen får under en säsong använda upp till fyra förare var, vilka samtliga kan ta mästerskapspoäng. Ett förarbyte kan göras när som helst före kvalificeringen men det måste godkännas av tävlingsledningen. Den nye föraren måste använda den motor och de däck som den ursprunglige föraren skulle ha använt.

Kvalificering Kvalificeringen, eller kvalet, är från och med 2006 ett tredelat utslagningssystem med flera bilar på banan under hela kvalificeringen, som pågår ca en timme. Reglerna ändrades delvis från och med Frankrikes Grand Prix 2006. Kvalificeringen är uppdelad i tre pass med fem minuters paus mellan.

Del 1 (Q1) Alla 20 bilar får köra valfritt antal varv när som helst under det första passet, som är 18 minuter. De 15 bilar som presterat de snabbaste varvtiderna går vidare till del 2 (Q2). De 5 långsammaste bilarna lämnar kvalificeringen och ges startplatserna 16–20, såvida inte 107 %-regeln hindrar detta. Om det inte varit vått väglag, bör varvtiderna vara inom 107 % av den snabbaste bilens resultat för att tillåta start i tävlingen. Tävlingsledningen kan dock tillåta start om man finner skäl för det, t.ex. en bra varvtid under ett träningspass.2022 Formula One Sporting Regulations, Issue 7, sid. 45–48. Fédération Internationale de l'Automobile (FIA), 29 juni 2022. Läst 11 juli 2022.

Del 2 (Q2) Tiderna raderas för de 15 återstående bilarna som nu när som helst får köra hur många varv man vill under det andra passet som är 15 minuter. Efter det andra passet tas de nu 5 långsammaste bilarna bort och ges startplatserna 11–15 medan de tio snabbaste går vidare till det sista segmentet (Q3).

Del 3 (Q3)