Juvelvingar (Lycaenidae) är en familj i underordningen dagfjärilar. Juvelvingarna är tämligen små, vanligen mellan 18 och 42 mm vingspann och har smala kroppar. Familjen omfattar över 6 000 arter.
Utseende Hanarna och honorna skiljer sig i att hanarna enbart går på två av de tre benparen; de främsta av hanarnas ben är klolösa och kortare än övriga.
Juvelvingarna har vanligen ägg som är tillplattade och larver som till formen närmast påminner om en gråsugga. Många juvelvingelarver vårdas av myror som i gengäld för den sockerhaltiga vätska som larven producerar matar dem, eller till och med tar med dem hem till stacken och föder upp dem på bland annat sina egna larver.
Levnadssätt Juvelvingar har normalt en lugn och gärna fladdrande flykt. Ofta flyger de korta turer från blomma till blomma. Under natten och i molnigt väder vilar de. Flygtiden och antalet generationer varierar mellan arterna. Vingarna hålls sammanlagda upp och ut från kroppen, och den något spräckliga vingundersidan ger ett visst kamouflage och skydd.
Vuxna juvelvingar lever av nektar som de suger från blommorna på olika örter. Sugsnabeln, på huvudets undersida, ger fjärilen möjlighet att nå in i djupa blommor och suga till sig nektar. Sugsnabeln gör att fjärilar är beroende av flytande föda.
Fortplantning Parningen sker genom att hane och hona sammankopplar respektive könsdelar ytterst i bakkroppen. Under parningen utsöndrar hannen ett doftämne från vingarna, detta kan vara en mekanism för att påverka honans parningsvillighet. Om ett par störs under parningen, flyger vanligtvis hannen iväg, med honan hängande efter sig. Honor som har parat sig intar ofta en speciell ställning, där vingarna hålls ganska platt och utbredda, medan bakkroppen lyftes upp. Äggen placeras ett och ett på undersidan av värdväxtens blad, vid mittnerven. Kläckningstiden varierar.
Larvstadiet Larverna har, med sin tjocka hud, plana undersida och välvda översida, ett gråsuggelikt utseende. Den visar inget försvarsbeteende.
Vissa arter av juvelvingar lever i symbios med myror. De utsöndrar då en sockerhaltig vätska åt myrorna som i gengäld vårdar dem. Larvens kroppstemperatur är mellan 35 och 38 grader C°. Vid lägre temperatur blir den inaktiv. Det krävs därför solig väderlek för att de ska kunna vara aktiva. Om det blir för varmt reglerar larven temperaturen genom att uppsöka skugga.
Puppa Juvelvingar har fullständig förvandling. De är holometabola insekter som genomgår en metamorfos som ett led i utvecklingen. Mellan larvstadiet och det vuxna stadiet finns ett puppstadium, en viloperiod, där fjärilens inre och yttre organ förändras. Larvens böjliga och mjuka kropp omvandlas till en puppa med ett hårt skal. När skalet är hårt börjar omvandlingen från larv till vuxnen fjäril (imago). De inre organen bryts i varierande grad ned till en cellmassa. En omorganisering sker och djuret byggs upp igen. I Norden övervintrar de som puppor.
Systematik Många auktoriteter inkluderar idag enbart underfamiljerna Lycaeninae, Theclinae, Polyommatinae, Poritiinae, Miletinae och Curetinae inom familjen Lycaenidae.Brower, Andrew V. Z. (2008). "Lycaenidae [Leach] 1815". Version 25 April 2008 (under construction). The Tree of Life Web Project.Ackery, P. R.; de Jong, R. & Vane-Wright, R. I. (1999). "The butterflies: Hedyloidea, Hesperioidea, and Papilionoidea". Pages 264-300 in: Lepidoptera: Moths and Butterflies. 1. Evolution, Systematics, and Biogeography. Handbook of Zoology Vol. IV, Part 35. N. P. Kristensen, ed. De Gruyter, Berlin and New York. Underfamiljen Aphnaeinae behandlades tidigare som tribuset Aphnaeini inom underfamiljen Theclinae.Boyle, J. H.; Kaliszewska, Z. A.; Espeland, M.; Suderman, T. R.; Fleming, J.; Heath, A. & Pierce, N. E. (2015). "Phylogeny of the Aphnaeinae: Myrmecophilous African butterflies with carnivorous and herbivorous life histories". Systematic Entomology. 40 (1): 169–182.
Underfamilj Curetinae – förekommer i orientaliska och palearktiska regionen Tribus Curetini Curetis Underfamilj Miletinae – förekommer främst i Afrika, men även i orientaliska regionen. En art förekommer i nearktis. Tribus Miletini Allotinus Lontalius Miletus Logania Megalopalpus Tribus Spalgini Spalgis Feniseca Taraka – placeras ibland i det egna tribuset Tarakini Tennenta Tribus Lachnocnemini Lachnocnema Thestor Tribus Liphyrini – behandlades tidigare som den egna underfamiljen Liphyrinae Euliphyra Aslauga Liphyra Underfamilj Poritiinae – förekommer i orientaliska regionen och i tropiska Afrika Tribus Poritiini Cyaniriodes – placeras ibland i Lycaeninae Poriskina Poritia Simiskina Deramas Tribus Liptenini - behandlas ibland som underfamiljen Lipteninae Subtribus Pentilina Alaena Ptelina Telipna Liptenara Pentila Ornipholidotos Torbenia Subtribus Durbaniina Durbania Durbaniella Durbaniopsis Subtribus Mimacraeina Cooksonia Mimacraea Mimeresia Subtribus Liptenina Pseuderesia Teriomima Euthecta Baliochila Cnodontes Congdonia Eresinopsides Eresina Toxochitona Argyrocheila Citrinophila Liptena Obania Kakumia Falcuna Tetrarhanis Larinopoda Micropentila Subtribus Epitolina Epitola Cerautola Geritola Stempfferia Cephetola Deloneura Batelusia Tumerepedes Pseudoneaveia Neaveia Epitolina Hypophytala Phytala Neoepitola Aethiopana Hewitsonia Powellana Iridana Teratoneura Underfamilj Aphnaeinae – förekommer i orientaliska regionen och i tropiska Afrika Tribus Aphneini Aloeides Aphnaeus Argyraspodes Axiocerses Cesa Chloroselas Chrysoritis Cigaritis Crudaria Erikssonia Lipaphnaeus Phasis Pseudaletis Trimenia Tylopaedia Vansomerenia Zeritis Underfamilj Theclinae – snabbvingar, förekommer över stora delar av världen Tribus Amblypodiini Amblypodia Iraota Myrina Tribus Arhopalini Apporasa Arhopala Flos Keraunogramma Mahathala Mota Ogyris Semanga Surendra Thaduka Zinaspa Tribus Catapaecilmatini Acupicta Catapaecilma Tribus Cheritrini Ahmetia – placerades tidigare i Cowania Cheritra Cheritrella Dapidodigma Drupadia Ritra Ticherra Tribus Deudorigini Araotes Artipe Bindahara Capys Deudorix – inkluderar Actis, Hypokopelates och Virachola Hypomyrina Paradeudorix Pilodeudorix – inkluderar Diopetes Qinorapala Rapala Sinthusa Sithon Tribus Eumaeini – behandlas ibland som den egna underfamiljen Eumaeinae. Omfattar över 1000 arter som förekommer i den neotropiska regionen. Tribus Horagini Horaga Rathinda Tribus Hypolycaenini Hemiolaus Hypolycaena Chliaria Zeltus Leptomyrina Tribus Hypotheclini Hypochlorosis Hypothecla Tribus Iolaini Tribus Loxurini Tribus Luciini Tribus Oxylidini Oxylides Syrmoptera Tribus Remelanini Tribus Theclini Tribus Tomarini Tomares Tribus Zesiini Underfamilj Lycaeninae – äkta juvelvingar, förekommer i holarktis Tribus Heliophorini Heliophorus Iophanus Melanolycaena Tribus Lycaenini – guldvingar Athamanthia Gaeides – förs ofta till släktet Lycaena Hyrcanana Lycaena Phoenicurusia Underfamilj Polyommatinae – förekommer över stora delar av världen Tribus Candalidini Candalides Nesolycaena Zetona Tribus Lycaenesthini Anthene Cupidesthes Tribus Niphandini Niphanda Tribus Polyommatini – för släkten, se blåvingar
Vissa äldre taxonomier inkluderade även andra underfamiljer som Liphyrinae (nu tribuset Liphyrini, inom underfamiljen Miletinae), Lipteninae (nu tribuset Liptenini, inom underfamiljen Poritiinae). Tidigare sorterades även metallmärken (Riodiniae) in i denna familj, men behandlas idag som en egen familj.
Se även Lista över Nordens juvelvingar
Referenser Artikeln är delvis en bearbetning av norskspråkiga artikeln Glansvinger Noter
Tryckta källor