Uppstigande nod är en av de två punkter i där en planet- eller kometbana där denna skär ekliptikan till vilken den lutar och vilken planeten (kometen) passerar under sin banrörelse från södra sidan till norra och dess ekliptiska latitud går från negativ till positiv.
Referensplan Vanliga referensplan är följande: För en geocentrisk bana jordens ekvatorialplan. I det här fallet kallas icke-lutande banor ekvatoriella. För en heliocentrisk bana, det ekliptiska eller oföränderliga planet. I detta fall kallas icke-lutande banor ekliptiska. För en omloppsbana utanför solsystemet, planet genom primärobjektet vinkelrät mot en linje genom observatören och primärobjektet (kalla himmelsplan).
Nodskillnad
Om en referensriktning från ena sidan av referensplanet till den andra är definierad kan de två noderna särskiljas. För geocentriska och heliocentriska banor är den stigande noden (eller nordnoden) där det kretsande objektet rör sig norrut genom referensplanet, och den nedåtgående noden (eller sydnoden) är där det rör sig söderut genom planet.ascending node, entry in The Encyclopedia of Astrobiology, Astronomy, and Spaceflight, David Darling, on line, upptagen 17 maj 2007. När det gäller objekt utanför solsystemet är den uppåtgående noden den nod där det kretsande sekundärobjektet passerar bort från observatören, och den nedåtgående noden är den nod där den rör sig mot observatören.The Binary Stars, R. G. Aitken, New York: Semi-Centennial Publications of the University of California, 1918., , p. 137..
Positionen för noden kan användas som en av en uppsättning parametrar, kallade orbitalelement, som beskriver omloppsbanan. Detta görs genom att ange longituden för den stigande noden (eller, ibland, nodens longitud.) Linjen av noder är den räta linjen som resulterar från skärningen av objektets omloppsplan med referensplanet; den passerar genom de två noderna.
Symboler och nomenklatur
Symbolen för den stigande noden är (Unicode : U+260A, ☊), och symbolen för den fallande noden är (Unicode : U+260B, ☋). Under medeltiden och tidig modern tid kallades Månens stigande och nedåtgående noder i ekliptikplanet för "drakhuvudet" (latin: caput draconis, arabiska : رأس الجوزهر ) respektive "draksvansen" (latin: cauda draconis).Cyclopædia, or, An universal dictionary of arts and sciences , Ephraim Chambers, London: Printed for J. and J. Knapton [and 18 others], 1728, vol. 1. Dessa termer refererade ursprungligen till de tider då månen korsade solens skenbara väg på himlen (som i en solförmörkelse). Dessutom användes korruptioner av den arabiska termen som ganzaar, genzahar, geuzaar och zeuzahar i det medeltida västerlandet för att beteckna någon av noderna.. De Koine-grekiska termerna αναβιβάζων och καταβιβάζων användes också för de stigande och nedåtgående noderna, vilket gav upphov till de engelska termerna anabibazon och catabibazon.anabibazon, entry in Webster's third new international dictionary of the English language unabridged: with seven language dictionary, Chicago: Encyclopædia Britannica, 1986. .New thoughts on the genesis of the mysteries of Mithras, Roger Beck, Topoi 11, #1 (2001), pp. 59–76.
Månens noder
För månens omloppsbana runt jorden anses planet vara ekliptikan, inte ekvatorialplanet. Solens gravitationskraft på månen gör att dess noder gradvis pressas västerut och avslutar en cykel på cirka 18,6 år.
Användning inom astrologi Bilden av de stigande och nedåtgående orbitala noderna som huvudet och svansen på en drake, 180 grader från varandra på himlen, går tillbaka till kaldéerna, Den användes av zoroastrierna och sedan av arabiska astronomer och astrologer. På mellanpersiska kallades dess huvud och svans gōzihr sar respektive gōzihr dum; på arabiska, al-ras al-jawzihr och al-dhanab al-jawzihr — eller i fallet med månen, ___ al-tennin.Cf. Gochihr (Zoroastrianism). Bland argumenten mot astrologer som Ibn Qayyim al-Jawziyya (1292–1350) framförde i sin Miftah Dar al-SaCadah: "Varför är det så att du har gett inflytande till al-Ras [huvud] och al-Dhanab [svansen], som är två imaginära punkter som inte går nedåt?"
Se även Eklips Eulervinklar
Referenser
Noter
Externa länkar
Kategori:Astronomi Kategori:Celest mekanik