Ishockey, ibland bara kallad hockey, är en lagsport som spelas på is. I många länder är det i huvudsak eller uteslutande fråga om inomhusspel på isrink – medan det i Indienhttps://www.iihf.com/en/associations/351/india , Kirgizistanhttps://www.iihf.com/en/associations/1341/kyrgyzstan , Mongoliethttps://www.iihf.com/en/associations/1350/mongolia , Nordkoreahttps://www.iihf.com/en/associations/339/dpr-korea och Nordmakedonienhttps://www.iihf.com/en/associations/343/north-macedonia övervägande används utomhusbanor. (I Pakistan, som inte är medlem av IIHF, spelades i december 2018 den första matchen, vilket skedde utomhus.PAF win Pakistan’s first ice hockey game) Under användning av skridskor och klubba av trä, lätt kompositmaterial, glasfiber eller aluminium skall en puck (vulkaniserad gummitrissa) placeras i motståndarnas målbur. Ishockey kallas ofta bara hockey, vilket dock ibland kan förväxlas med den andra hockeysporten som i Sverige är benämnd landhockey. Ishockey tillhör också kategorin bollsport, och likt många andra lagsporter går spelet ut på att göra flest mål. I regel spelas varje professionell ishockeymatch i 60 effektiva spelminuter, uppdelat i tre perioder.
Den moderna ishockeyn anses ha uppkommit i slutet på 1800-talet, och har sedermera fått en roll i norra och centrala Eurasien samt i norra Nordamerika (där vissa länder har ishockey som nationalsport) med bland annat årliga internationella mästerskap och har alltid ingått i Vinter-OS. Den nordamerikanska klubblagsligan NHL rankas som världens högsta, dit många länders främsta ishockeyspelare värvas. Sveriges högsta är SHL (tidigare benämnd Elitserien), vilken år 2016 rankades som trea i världen."Världens bästa hockeyligor" , Sportlistor, läst 2017-03-18.
Historia miniatyr|Ishockey vid McGill University i Montréal 1901.
Ursprunget till sporten är omtvistat men ishockeyn är troligen influerad av flera sporter och aktiviteter anpassade till vinterklimat. Det finns tecken som tyder på att det förekom en sport liknande ishockey i Nederländerna under 1500-talet. Det sägs även att franska fåraherdar vände sina herdestavar och spelade med improviserad boll. Dock anses den moderna formen av ishockey härstamma från slutet på 1800-talet då engelska soldater i Kanada med influenser från urinvånarnas sporter anpassade landhockeyn till vinterklimatet där, och den första lokala matchen spelades 1875 då också ishockey för första gången utövades inomhus.Ishockeyns historiska bakgrund , läst 2015-06-09.
Till Europa kom ishockeyn i början på 1900-talet då ishockey och bandy ibland sågs som två varianter av samma sport. 1908 bildades ett internationellt ishockeyförbund, som från början också hanterade bandy. Ishockey fick olympisk status 1920, vilket gjorde att den i större delen av Europa snart konkurrerade ut bandyn.
Sverige
Ishockeyn gjorde (internationell) debut i Sverige genom OS i Antwerpen 1920, där ishockey ingick som debuterande gren. I Sverige hade det sedan 1890-talet spelats något som kallades "hockey" men som i själva verket var bandy (det ryska ordet för bandy är хоккей с мячом, "chockej s mjatjom", ordagrant "bollhockey"). 1955 passerades just bandyn som svensk publiksport av ishockeyn.SVD: "När ishockeyn sköt sig rakt in i folkhemmet", läst 2015-06-09.
Sedan 1970-talet räknas ishockey som en av Sveriges nationalsporter. Fotboll är ännu störst bland nationalsporter; 2008 kom ishockey för herrar på fjärde plats, medan ishockey för damer kom på tionde plats.Forskning & Framsteg: "Så blev ishockeyn en svensk nationalsport", läst 2015-06-98.Svenska nationalsporter , Svenskfotboll.se, läst 2015-06-09.
Ishockeyns regelböcker Reglerna finns dokumenterade i: Svenska Ishockeyförbundets Spelregler för ishockey 2026-2027, används inom Sverige. Internationella Ishockeyförbundets IIHF Official rulebook 2026/27IIHF Official rulebook 2026/27, läst 2026-06-30., används vid landskamper.
NHL har en egen regelbok, som skiljer sig något från de ovan nämnda.NHL:s spelregler , NHL Officials Association, läst 2015-06-09.
Spelfält miniatyr|Spelfält: A – Försvarszon lag A (Anfallszon lag B), B – neutral zon, C – Anfallszon lag A (Försvarszon lag B). 1 – Icinglinje/Mållinje, 2 – Blålinje, 3 – Mittlinje, 4 – Restriktionsområde, 5 – Målområde, 6 – Tekningscirkel, 7 – Tekningspunkt, 8 – Mittcirkel, 9 – Domarområde. left|miniatyr|Rött markerar det mindre spelfältet i Nordamerika (NHL och AHL).
Spelfältet inom IIHF är 60 meter långt och 30 meter brett (rinkarna i NHL är istället närmare 61 meter långa och 26 meter breda). Hörnen är avrundade i en radie av 8,5 meter. Runt spelfältet går en sarg som är mellan 110 och 125 cm hög. Sargen längs båda kortsidorna (även kallat kortsarg, eller "rundel") är befäst med plexiglas ovanpå. Ovanför plexiglasrutorna finns skyddsnät som, liksom glaset, är till för att minimera risken för åskådarna vid kortsidorna att bli träffade av puckar från planen.
I längden delas spelfältet med fem parallella linjer i olika avsnitt. Med två blå linjer tvärs över fältet delas det i tre avsnitt (zoner), sedan 2014 är de två ytterzonerna störst (tidigare var samtliga tre av samma storlek). Förändringar inför 2014/2015, Hockeysverige, läst 2014-08-27. Tvärs över spelfältets mitt finns en röd linje och mitt på den är spelfältets centrum, mittpunkten. Runt mittpunkten finns mittcirkeln, som har en radie på 4,5 meter.
Målen har var sin röd mållinje som är belägen 4 meter från spelfältets kortsidor. Mållinjen förlängs på bägge sidor om målet ut till sargen i vad som kallas Icinglinjen eller den "förlängda mållinjen". Till skillnad från flera andra lagsporter används spelfältet bakom målen som en del av spelplanen. Arean precis bakom målet i form av ett likbent parallelltrapets kallas för "restriktionsområde". Inom detta område får målvakten hantera pucken och spela den vidare. Skulle målvakten ta kontroll över en puck bakom icinglinjen men utanför restriktionsområdet renderar det i en utvisning på 2 minuter.
I närheten av varje mål finns två cirklar som, liksom mittcirkeln, är 9 meter i diameter och används för tekningar efter spelstopp.
Målburarna är 122 centimeter höga och 183 centimeter breda (insidan av ramen). Framför varje målbur och mållinje finns ett markerat målområde i blå färg – en area som består av en kombination av en rektangel och en del av en cirkel – med en bredd av 253 cm (inklusive linjernas bredd).
Framför sekretariatet finns domarområdet, en halvcirkel med 6 meters diameter. En spelare får inte vistas där medan domarna för en diskussion eller ska rapportera något, det renderar i så fall i 2 minuters utvisning.
Klimat i ishallar och arenor Se även: Ishall och Arena För att isen skall vara hållbar, och dessutom som bäst anpassa glidet till både puck och skridskor, bör temperaturen i ishallar och arenor vara konstant mellan +8 och +10 °C (aldrig varmare än så, men enstaka grader lägre brukar gå) vilket regleras med hjälp av både kylanläggning och överskottsvärme.Temperatur i Örebro IK:s nya arena (2012) , Byggnyheter, läst 2015-06-09. Det blir även allt vanligare numera att avfuktning installeras i ishallar/arenor, vilket ger en torr och hälsosam luft fri från exempelvis kondens och mögel.Avfuktning i ishallar , Munters, läst 2015-06-09.
Matchtid En ishockeymatch spelas normalt i 60 minuter uppdelat på tre perioder om 20 minuter. I ishockey tillämpas effektiv matchtid, vilket innebär att matchklockan stoppas vid varje spelstopp, så tiden mellan matchens början och slut är betydligt längre – till skillnad mot exempelvis fotboll eller bandy där 90 (två gånger 45) minuter spelas utan att klockan stannar för spelstopp.
Matchklockan har i diverse nationer och turneringar räknat antingen upp eller ned; i Nordamerika har tiden alltid räknats ned (20:00–0:00), medan det för exempelvis svensk del har varit klassiskt med uppåt (0:00–20:00) – men inför säsongen 2016/2017 kom en nedräknande matchklocka att återinföras i SHL (för första gången sedan 2003)."Nu förändrar SHL klassiska klockan", Aftonbladet 2016-08-23.
Periodpauser och reklamavbrott Mellan varje period hålls en 18 minuter lång paus – främst för att isen skall spolas, med en ismaskin. Vardera lag, både spelare och ledare, får under tiden vara i sitt omklädningsrum och vila – samt har tillfälle att föra taktikprat. Även domarna har ett eget vilrum. Efter pauserna skall sidbyte ske. I första och tredje perioden (och en eventuell kort förlängning) har lagen den planhalva med försvarszonen närmast de egna spelarbåsen. Vid korta förlängningar (5/10 minuter) görs ingen spolning av isen mellan tredje perioden och övertidsspelet, och därmed ingen paus.
I landskampsturneringar och vissa ligor sker tre korta (vanligen omkring en minut, i NHL två minuter) reklamavbrott per period (vid första avblåsning efter 6, 10 och 14 spelade minuter) – så kallade powerbreak eller commercial break – i avtal med de kommersiella TV-kanalerna. I Elitserien/SHL infördes reklamavbrott säsongen 2010/2011 och i Hockeyallsvenskan från 2011/2012, dock endast ett avbrott per period (vid första avblåsning efter 10 spelade minuter/period). Reklamavbrott får dock inte ske vid avblåsning för mål eller icing. Under sådant avbrott passar funktionärer på att skyffla bort snö från isen, medan spelarna får fördelen att vila sig litet och lagen kan dessutom utnyttja avbrottet som en extra time out.
Time out I varje match har de två lagen varsin 30 sekunder långa time out att utnyttja vid behov, när som helst under matchen i ett spelstopp (sedan 2019 dock ej tillåtet på svensk elitnivå för ett lag som slagit icing), för att kunna samla truppen om lagets spel inte alls fungerar planenligt – annars vanligast för ett lag i målmässigt underläge vid slutet av matchen som går igenom hur laget ska försöka kvittera (och om/när dess målvakt skall plockas ut i utbyte mot en extra utespelare). Vid en tidig time out i matchen är det vanligt är att coacherna ändrar i laguppställningen, genom att vissa spelare får byta femma, och eventuellt byter målvakt.
Övertidsspel Vid oavgjort resultat efter ordinarie speltid (60 spelminuter) blir det vanligtvis förlängning/övertid (även kallat Sudden death respektive Overtime, förkortat SD respektive OT). Reglerna för förlängning och eventuella påföljande straffslag varierar från land till land, och mellan turneringar.
Under seriespelet i både SHL och Hockeyallsvenskan pågår förlängningarna i max fem spelminuter. Detta spelas fyra mot fyra utespelare (men vid nyår 2014/2015 infördes spel tre mot tre i SHL), och vid fortsatt oavgjort följer avgörande i straffläggning (gäller både Allsvenskan och SHL från säsongen 2010/2011, tidigare enbart Allsvenskan).
I SHL:s slutspel pågår förlängningarna (i 20-minutersperioder) i obegränsad speltid tills ett avgörande målskytte sker (mellan varje övertidsperiod är det normalt 15 eller 18 minuters periodpaus), och spelas fem mot fem utespelare. Den längsta slutspelsmatch som spelats var den första matchen i semifinalserien mellan Färjestads BK och Leksands IF säsongen 1996/1997. Först efter 19:16 i tredje förlängningsperioden avgjorde Andreas Karlsson för Leksand.Längsta matcherna i svenska ishockeyhistorien, SR, läst 2015-06-09.
För slutspelsmatcher i exempelvis Ishockey-VM, Junior-VM och OS får förlängning pågå i max 10 (i final 20) spelminuter. Är det fortsatt oavgjort därefter blir det också här straffläggning.
Lag, spelare och utrustning Ett lag har, under match, max 22 spelare – 20 utespelare och två målvakter. (En fullständig klubblagstrupp brukar normalt inkludera mellan 25 och 30 spelare, och i landslagstrupper vid större världsmästerskap tillåts högst 25 spelare, totalt.) Under spelet får maximalt sex spelare från varje lag vara på isen; vanligtvis är det fem utespelare och en målvakt. Under särskilda situationer kan målvakten ersättas med en utespelare, exempelvis vid underläge i slutet av matchen eller vid avvaktande utvisning.