Åkeshovs slott (även stavat Åkeshofs slott) i Bromma ligger vid Judarskogens naturreservat med JudarnsjönÅkeshovs slott i Upplandia i stadsdelen Åkeshov, Stockholm, Stockholms län.
Historiskt sett låg Åkeshov i Bromma socken, som inkorporerades med Stockholms stad 1916. På Åkeshovs stora egendom byggdes stadsdelarna Nockeby, Nockebyhov, Höglandet, Åkeslund och delar av Riksby. Efter att ha genomgått en varsam ombyggnad, som tagit hänsyn till slottets konsthistoriskt värdefulla interiörer, nyttjas slottet idag som konferensanläggning.
Slottets historia miniatyr|"Åkehof", Åkeshovs slott på 1600-talet, från väst. Kopparstick signerat av gravören Erik Reitz, sc 1695 (1:92) (ca 1660-1696) i Suecia antiqua et hodierna. miniatyr|höger|Åkeshov på Gripenhielms Mälarkarta 1689.
1400- och 1500-talen Godset som Åkeshovs slott ligger på hette ursprungligen Nockeby och omtalas redan på 1400-talet då Stockholmsrådmannen Peder Ålänning (födelseår okänt, död något av åren 1404–1407) var ägare. Han var rådman i Stockholm senast från 9 juni 1375 till sin död. Peter Ålänning var en av sin tids rikaste stockholmare och fungerade tidvis som bankir för bland andra Albrekt av Mecklenburg och Bo Jonsson (Grip). Han ägde ett hus i Stockholm, en gård på Södermalm och dessutom flera gårdar i Uppland och Östergötland samt i Sunds och Finströms socknar på Åland.
År 1624 omnämns den lärde translatorn Ericus Benedicti Schroderus (omkring 1575–1647), bror till Johan Skytte, som ägare. Som ung kallade sig den äldre brodern Johan Skytte för Schroderus, men tog vid adlandet 1604 namnet Skytte. Bröderna Skytte föddes som söner till borgmästaren Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Efter Ericus Schroderus som ägare till Åkeshovs egendom tillföll den genom donation sekreteraren, sedermera hovrådet Christoffer Ludvig Rasche 1629. Rasche var Gustav II Adolfs diplomat och vistades tidtals i Genève för underhandlingar. Han lämnade även material till den tyske författaren Friedrich Spanheim den äldre och avfattade även själv vissa partier av arbetet med publikationen om trettioåriga kriget och som utkom 1633, troligen skrev Christoffer Ludvig Rasche publikationens berömda karakteristik av Gustav II Adolf.
1600-talet År 1635 köpte riksmarskalken, friherre Åke Axelsson Natt och Dag (1594–1655) egendomen och lät omkring 1650 bebygga densamma med en byggnad som uppkallades efter honom. Ett stort landområde ingick i Åkeshov, det som nu är stadsdelarna Nockeby, Nockebyhov, Höglandet, Åkeslund och delar av Riksby. De två stora godsen i Bromma, Åkeshov och Ulvsunda, skapades omkring mitten av 1600-talet. De båda godsen dominerade länge socknen och de gränsade till varandra. I det ursprungliga Nockeby fanns det, enligt Lars Salvius "härlig skog, god betesmark och fiske i Mälaren". Torpet Riksby samt gårdarna Karsvik och Ängby ingick i köpet. I början av 1640-talet började Åke Axelsson bygga ett "ståtligt stenhus med flygelbyggningar". Johannes Loccenius anger årtalet 1642. Huset var ännu inte färdigbyggt när byggherren avled 1655. Dottern Barbro Åkesdotter fullbordade bygget "zu die Perfection", enligt Johannes Loccenius.Gösta Selling, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten, Bonniers, 1977. .
Det ursprungliga slottet var en tvåvåningsbyggnad (corps-de-logiet) med valmtak och utskjutande trapphus samt två kvadratiska flyglar med pyramidtak. Den stenlagda gården inhägnades av murar som på långsidorna samt vid sidorna av huvudbyggnaden var genombrutna med gavelkrönta portar. Även den mindre inkörsporten var gavelförsedd och på gårdens mitt spelade en fontän.
Genom arv gick sedan egendomen till Åke Axelssons dotter Barbro Åkesdotter (Natt och Dag) (1620–1680), som 1643 gifte sig med sjöhjälten, amiral, friherre Claes Hansson Bielkenstierna (1615–1662), som synes ha fortsatt sin svärfars byggnadsplaner. Deras dotter Christina Claesdotter Bielkenstierna (1645–1716) ärvde godset 1662, men förlorade detsamma 1690 genom reduktion till Kronan, varefter den grevliga ätten Stenbock köpte byggnaden 1690. Under åren 1660–1667 lät Barbro Åkesdotter (Natt och Dag) tillsammans med sin make Claes Hansson Bielkenstierna även uppföra Årsta slott i Österhaninge socken i Södermanland. Årsta ärvdes sedan via giften av bland annat släkten Kurck. I sitt andra äktenskap var Barbro Åkesdotter (Natt och Dag) gift med friherre Knut Kurck (1622–1690), riksråd och lagman. De stora gårdsanläggningarna Åkeshov slott och Årsta slott byggdes således ungefär samtidigt och de båda säteshusen är stilistiskt besläktade. Ursprungligen var Åkeshovs manbyggnad liksom Årsta i två våningar med högt valmtak och yttre, lanterninprytt trapptorn på gårdssidan. Anläggningen kompletterades av två kvadratiska flyglar med toppiga tak och gårdsplanen inhägnades av murar med höga portar. Fram till omkring år 1720 såg anläggningen så. Barbro Åkesdotter (Natt och Dag) och Cläs Hansson Bielkenstierna ägde tillsammans Åkeshovs slott och även Göksholms slott i Närke.
1690–1723 Åren 1690–1720 ägdes Åkeshov av ätten Stenbock, först av greve Johan Gabriel Stenbock (1640–1705) under åren 1690–1705, därefter av hans kusin, generallöjtnant, greve Erik Gustaf Stenbock (1662–1722) under åren 1705–1720.
Under Stenbocks tid uppfördes 1719 den så kallade "Ryssmuren" av ryska krigsfångar från Stora nordiska kriget. Stenmuren kringgärdar stora delar av Åkeshovs ägor och är omkring en till en och en halv meter hög. Enligt traditionen skulle den, enligt de tidigare uppgifterna, vara uppförd av ryska krigsfångar på 1700-talet, men senare forskning tyder på att den snarare är ett slags odlingsröse från 1800-talet.
1700–talet miniatyr|Vapenskölden över huvudingången på Åkeshovs slott, Anno 1723, med Gabriel Stierncronas och hans hustrus, Antoinetta Maria Amya vapen. Under vapenskölden sitter ett elegant smidesgaller i rokoko med mönster av smidesslingor och förgyllda blad. År 1720 köptes Åkeshov av justitiekanslern, friherren Gabriel Stierncrona (1669–1723), som redan 1721 omvandlade Åkeshov med underlydande gårdar i Spånga och Järfälla socken till fideikommiss för sina efterkommande. Under 1700-talet ökades Åkeshov med Ålstens gård och Beckomberga gård och omfattade, när det var som störst, ungefär halva Bromma socken.Bromma, en kulturhistorisk vägvisare, utgiven av Bromma hembygdsförening, 1979. Text: Edvard Bolin. Det var Gabriel Stierncrona som sedan gav slottet dess yttre utseende.
Carl Hårleman arkitekt till ombyggnad, flygelbyggnader och orangeri Gabriel Stierncrona lät bygga om husen, som på 1720-talet fick sitt nuvarande utseende. Slottet byggdes om i flera omgångar, bland annat åren 1723 och 1740 av arkitekt Carl Hårleman. Vid ombyggnaden 1723 gav Gabriel Stierncrona manbyggnadens yttre utseende som det ännu har. Det omoderna trapphuset togs bort och det ursprungliga valmtaket utbyttes mot ett säteritak med vertikal mellandel. Över huvudentrén finns en sandstensportal, som är klassiskt formad och bär Gabriel Stierncronas och hans hustrus Antoinette Maria Amyas vapensköldar, samt årtalet 1723, vilket också var Gabriel Stierncronas dödsår. Under vapenskölden sitter ett elegant smidesgaller i rokoko med mönster av smidesslingor och förgyllda blad.
I mitten av 1700-talet ärvde Gabriel Stierncronas son David Stierncrona Åkeshovs slott. Han gifte sig med friherrinnan Agneta Wrede. Under arkitekten Carl Hårlemans ledning lät han med stor kostnad modernisera och dekorera slottet. Det var Hårleman som introducerade rokokon i Sverige. Stierncrona lät även bygga till flyglarna och i trädgården uppfördes ett vackert orangeri 1747. Orangeriet byggdes i elegant rokoko av Carl Hårleman en stycke från huvudbyggnaden. Orangeriets är en lång och låg byggnad med strama och välformade rokokofasader, som i likhet med flyglarna, är typiska för Hårlemans stil. Endast en korridor i bottenvåningen fick behålla 1600-talets kryssvalv. Under den här tiden kom även den då mycket kända kungliga hovmålaren Johan Pasch och målade i Jaktsalen och i Agneta Wredes förmak.
Två flygelbyggnader tillkom under 1740-talet samt två yttre stallflyglar. Flygelbyggnaderna finns fortfarande kvar, men stallflyglarna måste rivas då tunnelbanan drogs fram. Flyglarna har kvar sin kubiska grundform med tälttak från 1600-talet, men vid ombyggnaderna under 1700-talet, som leddes av Carl Hårleman, fick de lägre envånings tillbyggnader, samtidigt som slottet till stor del inreddes i 1700-talets smak. Flyglarna fick karaktäristiska rustikkedjor samt stickbågiga fönster med kittrutor. Flyglarnas utsmyckning är typisk för Hårlemans stil.
Agneta Wredes förmak
Agneta Wredes förmak på övervåningen i slottet är uppkallat efter friherrinnan Agneta Wrede af Elimä (1718–1800), som var gift med Gabriel Stierncronas son, David Stierncrona (1715–1784), och som bodde på slottet åren 1747–1800.
År 1747 skedde en invändig renovering av Åkeshovs slott med Carl Hårleman (1700–1753) som arkitekt. Det var samma år som Agneta Wrede af Elimä hade gift sig med David Stierncrona och hon blev friherrinna till Åkeshov. Inredningen i Åkeshov fick en praktfull interiör. I den svit, som hon skulle disponera, blev utsmyckningen arkadisk, rofylld och idylliskt lantlig. Året därefter, 1748, fick inredningen då en utsökt rokokostil med fina, väggmålningar av Johan Pasch (1706–1769), som i original kan ses i det rum, som var Agneta Wredes förmak och i stora salen. Herdescener i pastorala landskap omramas av målade ramar, virade med rikt blommande girlanger. Hjortjakten i salen är en lätt ändrad kopia av den stora tavla, som köptes till slottet 1740 och som är signerad av den franske rokokomålaren Jean-Baptiste Oudry. Agneta Wrede bodde på Åkeshovs slott till sin död 1800.
Ätten Stierncrona i fem generationer åren 1720–1853 Fem generationer Stierncrona bodde på Åkeshov från 1720 fram till år 1853. Som ovan nämnts ägde Gabriel Stierncrona Åkeshovs slott från 1720–1723, därefter ärvdes slottet av sonen David Stierncrona, som ägde det åren 1723–1784, han var friherre och kunglig kammarherre och var gift med Agneta Wrede. Sedan följde sönerna i ytterligare tre generationer. Åren 1784–1817 var David Stierncrona (1754–1817), friherre och hovmarskalk, ägare. Därefter var David Henrik Stierncrona (1786–1845), friherre och generallöjtnant, ägare åren 1817–1845 och David Erik Stierncrona (1820–1900), friherre, kammarherre, han var slottets siste kommissarie under åren 1845–1853.
1800-talet till nutid
Godset förblev i ätten Stierncronas ägo till 1853 då slottets siste fideikommissarie David Erik Stierncrona bytte egendomen mot Stjernarps gård i Halland. Änkan Karolina Gustava von Friesendorff (1794–1873), dotter till friherre Knut Kurck, blev ny ägare. Hennes son, ryttmästaren Klas Fredrik Ludvig von Friesendorff (1832–1897), övertog godset 1873. En stor ladugård väster om gården tillkom under 1800-talets senare del. Gården skildras i Uplands Herregårdar med beskrivande text av Carl Arvid Klingspor och Ernst Bernhard Schlegel, som utkom 1881. Teckningar och litografier är utförda av Alexander Nay. Då fanns de gamla inredningarna kvar. Klingspor skriver att "Rummen hava en ovanlig vacker form och äro dyrbart inredda". "Diverse gammaldags möbler och porslin finnas samt en dyrbar tavelsamling." Bland raden av kunga- och släktporträtt fanns även två stora tavlor av Barbro Åkesdotter och hennes andre man, riksrådet Knut Kurck målade av David Klöcker Ehrenstrahl 1697. De finns nu i Malmö museum.
1900-talet miniatyr|Åkeshov och Stora Ängby omkring 1900.