SAS AB är ett flygbolag med verksamhet i Danmark, Norge och Sverige. Företaget bildades genom en sammanslagning av flygbolag från de tre länderna. SAS AB är moderbolag i koncernen SAS Group. Från och med 2024 förändrades detta då ett konsortium bestående av bland annat fransk-nederländska Air France-KLM och kapitalförvaltaren Castlelake. Svenska och norska staten är inte längre delägare. Den danska staten äger 26 % av bolaget. Under 2025 uppgick Air-France-KLMs ägandeandel till 60%.
SAS bedriver inrikes, europeisk och interkontinental flygtrafik. Bolaget har baser i Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Stavanger och Trondheim. Interkontinental trafik utgår från Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Under november 2015 till oktober 2016 transporterade SAS över 29,4 miljoner passagerare och genomförde i genomsnitt 1 000 flygningar per dag. SAS är därmed det största flygbolaget i Skandinavien.
Viss trafik bedrivs genom dotterbolagen SAS Connect och SAS Link.
SAS koncernhuvudkontor finns sedan 2014 i Frösundavik, Solna kommun.
miniatyr|SAS koncernbyggnad i Solna
Historia thumb|right|En av SAS Boeing 747 på Stockholm-Arlanda
Under Andra världskriget var den civila flygtrafiken kraftigt begränsad. Privatflyget upphörde helt i det ockuperade Danmark och Norge. I Sverige försökte AB Aerotransport (ABA) fortsätta driften, men bolaget mötte betydande ekonomiska och operativa problem och förstatligades.
År 1943 grundade Jacob och Marcus Wallenberg SILA. SILA beställde tio DC-4-flygplan för framtida interkontinentala flygningar. Redan 1945 genomfördes den första flygningen till New York med en modifierad Boeing B-17.
SAS grundas (1946–1959) Den 1 augusti 1946 bildades SAS som ett samarbete mellan tre flygbolag: norska DNL, danska DDL och svenska SILA. Bolagen bildade ett gemensamt konsortium för att bedriva flygtrafik till Nordamerika och Sydamerika. Samarbetet bedrevs under namnet Scandinavian Airlines System.
Samtidigt fortsatte ABA, DDL och DNL att själva bedriva inrikestrafik och trafik inom Europa. Varje bolag hade egna kontor och konkurrerade på dessa linjer. Samtliga tre bolag planerade även nya flygrutter till Asien och Afrika.
Den 14 maj 1948 tog ABA över både SILA:s verksamhet och dess ägarandel i SAS. Efter övertagandet omvandlades SILA till ett holdingbolag, vilket innebar att bolaget enbart ägde aktier och inte längre bedrev egen flygverksamhet. ABA, DDL och DNL slöt därefter ett nytt avtal om samarbete kring trafiken inom Europa. Det nya samarbetet inleddes den 1 juli 1948.
Motstånd mot sammanslagningen förekom bland många anställda och fackföreningar inom ABA, vilket ledde till en strejk som varade i fyra och en halv månad. Efter strejkens avslut kunde det gemensamma arbetet inledas. Därefter samordnades all internationell flygtrafik från Skandinavien inom gemensamma bolag. Ett undantag var det nystartade Braathens S.A.F.E., som stod utanför samarbetet.
Trots samordningen fanns det fortfarande fem separata organisationer: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA. Denna uppdelning gjorde organisationen ineffektiv och svårstyrd.
I februari 1951 fick SAS ensamrätt på att bedriva internationell flygtrafik från Skandinavien. Beslutet följde efter att myndigheterna förbjudit Braathens att flyga utrikes. Samtidigt slogs verksamheterna i DDL, DNL och ABA samman i ett nytt gemensamt konsortium, varpå de nationella bolagen upphörde att existera som självständiga företag. Huvudkontoret för det nya konsortiet placerades vid Stockholm-Bromma flygplats i ABA:s tidigare lokaler. Företaget registrerades i en bolagsform som i Bolagsverkets register anges som ”okänd”.
Tidningsflyg och inrikestrafik I början av 1950-talet bildade de stora Stockholmstidningarna bolaget Aero Scandia för att distribuera tidningar med flyg. Bolaget bytte senare namn till Airtaco.
År 1957 grundade Aero Scandia och SAS det gemensamma bolaget Linjeflyg, som fick ansvar för inrikesflygningar med passagerare och gods inom Sverige.
Pionjärflygningar över Nordpolen Under 1950-talet växte SAS snabbt med nya långdistanslinjer. Bolaget blev först i världen med reguljär flygtrafik över Nordpolen. Den nya linjen gick mellan Köpenhamn och Los Angeles. Planet mellanlandade på Grönland och i norra Kanada, nära magnetiska nordpolen.
Den 24 maj 1954 gjorde SAS en provflygning över Nordpolen. Flygningen gick mellan Bodø och Fairbanks. Rutten fortsatte sedan till Tokyo via Shemya på Aleuterna. Efter denna premiär följde fler testflygningar och charterresor, bland annat med medicinsk personal till Tokyo under Koreakriget. År 1956 transporterade SAS över 400 svenska olympiadeltagare till Melbourne via Nordpolen.
Jetflyg, oljekris & guldår (1959–1979)
SAS växte snabbt under 1950- och 1960-talen. Flygbolaget utökade sina långdistanslinjer och införde flera tekniska nyheter.
Mot slutet av 1950-talet beställde SAS många DC-7. Dessa flygplan drabbades av motorproblem, vilket ledde till att SAS istället beställde jetflygplan. Det första levererades 1959.
SAS blev världens första användare av Caravelle III, före franska Air France. År 1960 började Douglas DC-8 användas för långdistansflygningar till bland annat New York, Los Angeles och Tokyo. Samtidigt flyttade SAS all interkontinental trafik från Stockholm till Arlanda, som blev huvudflygplats för utrikesflyg från 1962.
År 1964 öppnade SAS sitt första hotell, SAS Royal, i Köpenhamn. Samma år startades flyglinjen till Chicago. Under denna tid gick rutten till Tokyo länge över Nordpolen med mellanlandning i Anchorage. När SAS fick tillstånd att flyga över Sovjetunionen kunde linjen trafikeras direkt utan mellanlandning.
SAS samarbetade med thailändska staten för att grunda Thai Airways International, där SAS ägde 30 %. Den 4 november 1976 startade linjen ”Trans-Asien Express” mellan Köpenhamn och Sydostasien.
Perioden 1965–1975 räknas som SAS guldålder. Under dessa år trafikerade SAS alla kontinenter utom Oceanien.
I slutet av 1970-talet minskade efterfrågan. SAS hade köpt för stora flygplan och utökat linjenätet för mycket. Den globala lågkonjunkturen och oljekrisen ökade kostnaderna, särskilt för långdistansflyg.
Marknadsavreglering och internationell expansion (1980–1989) thumb|SAS logotyp under 1980-talet
Strategiska förändringar under Jan Carlzon År 1981 tillträdde Jan Carlzon som verkställande direktör för SAS-koncernen. Under hans ledning infördes ett ökat fokus på kundservice, med särskild inriktning mot affärsresenärer. Flera strategiska förändringar genomfördes under första hälften av 1980-talet i syfte att stärka bolagets konkurrenskraft.
Under denna period avskaffade SAS första klass och införde business class under namnet Euroclass. Samtidigt minskades Kastrups roll som primärt nav, och större vikt lades vid de tre nationella marknaderna. Monopolet på direktflygningar från Skandinavien bidrog till att SAS behöll en stark marknadsposition.
Under samma period infördes även trafik med svävare på linjen mellan Köpenhamn och Malmö.
I januari 1984 utsågs SAS till ”Airline of the Year” för 1983 av tidskriften Air Transport World. Utmärkelsen kopplades till förändringar i ledning, organisation och affärsstrategi.
Flotta och linjenät Under 1980-talet växte den svenska inrikesflygmarknaden snabbt. Den ökade trafiken bidrog till att Arlanda mot slutet av decenniet blev SAS största operativa bas.
För att möta efterfrågan på kortare flygsträckor inrättade SAS 1984 en särskild enhet, Commuter Operations Department, med ansvar för matarflygningar i Danmark och Norge. År 1988 ombildades verksamheten till ett separat bolag, SAS Commuter.
Under mitten och slutet av 1980-talet genomfördes även förändringar i långdistansflottan. SAS avvecklade sina Boeing 747-200 och ersatte dem med mer bränsleeffektiva flygplan. Införandet av Boeing 767-300ER möjliggjorde direktflygningar från Skandinavien och minskade behovet av mellanlandningar.
Internationell expansion Under den senare delen av 1980-talet intensifierade SAS sin internationella expansion. År 1989 förvärvade bolaget 18,4 % av moderbolaget till Continental Airlines, Texas Air Corporation. Genom förvärvet kunde SAS erbjuda direktflyg till New York från Köpenhamn, Oslo och Stockholm med anslutningar via Newark.
Under samma period blev SAS även delägare i Spanair och Air Greenland. Den 28 september 1989 tecknade SAS ett samarbetsavtal med Swissair, Finnair och Austrian Airlines. Samarbetet fick namnet European Quality Alliance (EQA) och inleddes den 25 mars 1990.
Mot slutet av decenniet blev SAS dessutom det första västerländska flygbolaget med reguljär flygtrafik till Baltikum.
Ökad konkurrens Under 1980-talet grundades Transwede, som 1989 ansökte om tillstånd för inrikesflyg. Även flera andra flygbolag lämnade in motsvarande ansökningar. Den internationella trenden mot avreglering inom flygbranschen ledde till att Sverige under slutet av decenniet utredde möjligheterna till ökad konkurrens på den svenska inrikesflygmarknaden.
Utredningen föreslog att konkurrens skulle tillåtas på linjer med fler än 300 000 årspassagerare. Regeringen avslog förslaget, men öppnade för konkurrens mellan SAS och Linjeflyg.
Fortsatt avreglering och marknadsanpassning (1990-talet) Under 1990-talet fortsatte avregleringen av flygmarknaden i Europa. Vid decenniets mitt hade flygbolag från EU- och EES-länder fri etableringsrätt för trafik inom området. För flyglinjer till länder utanför EU/EES gick avregleringen långsammare. Avtal om fri konkurrens, till exempel mellan EU och USA, tillkom först senare.
SAS behöll under perioden vissa ensamrätter, särskilt på linjer till Ryssland och Japan. På Rysslandslinjerna tilläts endast ett flygbolag per land trafikera varje sträcka. Under 1990-talet hade SAS ensamrätt till sju flygningar per vecka från Skandinavien till Tokyo, samtliga med utgångspunkt i Köpenhamn. År 2010 utökades antalet till tio.
EuroBonus och nya linjer År 1992 införde SAS lojalitetsprogrammet EuroBonus. Samma år öppnades en direktlinje mellan Köpenhamn och Hongkong samt en linje till Sankt Petersburg. Linjen till Los Angeles upphörde 1994 efter 40 års trafik men ersattes samma höst av en ny förbindelse till Osaka.
SAS International Hotels inledde ett samarbete med Radisson Hotels under det gemensamma varumärket Radisson SAS Hotels Worldwide.
Affärsstrategier och ägarförändringar Konkurrensen på den svenska inrikesmarknaden ökade under decenniet. Skyways blev en av de första oberoende utmanarna. År 1998 ingick SAS ett samarbetsavtal med Skyways och köpte 25 procent av bolaget.
År 1995 beställde SAS 41 flygplan av typen Boeing 737-600, med möjlighet att ändra beställningen till andra modeller i serien. Samma period förvärvade SAS 40 procent av det brittiska flygbolaget British Midland. Den andelen såldes senare till Lufthansa. SAS avyttrade också sitt innehav i Continental Airlines.
År 1997 deltog SAS i grundandet av Star Alliance, tillsammans med United Airlines, Air Canada, Lufthansa och Thai Airways.
Visuell identitet och navstrategi År 1998 lanserade SAS en ny grafisk profil och logotyp. Namnet Scandinavian Airlines började därefter användas mer konsekvent för att markera en ny marknadsinriktning efter avregleringen. Samma år togs Boeing 737-600 i bruk, och Oslo flygplats, Gardermoen invigdes som ny huvudflygplats i Norge.
Mot decenniets slut beslutade SAS att återgå till en navstrategi med Köpenhamn som huvudnav. Trots stadens begränsade lokala upptagningsområde ansågs läget strategiskt. Samtidigt mötte SAS ökad konkurrens från nya flygbolag med lägre lönekostnader och flexiblare villkor. Fackligt motstånd försvårade besparingsåtgärder.
År 1999 ersatte SAS sina Boeing 767-300ER med Airbus A340-300 och Airbus A330-300.
Omstrukturering och konkurrens (2000–2007)