Greklands president (formellt: Hellenska republikens president) är sedan 1975 landets statschef.

Presidenten väljs av det Hellenska parlamentet och dennes mandatperiod är 5 år lång, med ett möjligt omval. Presidentens roll är mestadels formell och symbolisk och det är Greklands premiärminister, som utnämns av presidenten beroende av mandatfördelning och koalitionsstöd i parlamentet, som är den verklige makthavaren.

Grekland blev en republik 1973/1974 efter att monarkin avskaffades i två folkomröstningar. Greklands nu gällande grundlag promulgerades den 11 juni 1975 och den fastställer att landet är en parlamentarisk republik.

Presidentämbetet från 1975 vänster|miniatyr|Presidentpalatset i Aten, 2012. Byggnaden uppfördes på 1890-talet som kungligt residens för det dåvarande kronprinsparet. Greklands president är inte folkvald, utan väljs av det Hellenska parlamentet på en mandatperiod på fem år med möjlighet till ett omval. För att vara valbar måste en kandidat vara grekisk medborgare sedan minst 5 år, 40 år fyllda samt vara av grekisk härstamning på sin fars eller mors sida.

Omröstningen för en ny president påbörjas minst en månad innan den nuvarande innehavarens mandatperiod tar slut. I den första omröstningen krävs det 2/3 av samtliga ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs med sådan kvalificerad majoritet upprepas samma omröstning fem dagar senare. I den tredje omröstningen krävs 3/5 av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den tredje omgången genomförs en fjärde röstomgång där det enbart krävs en majoritet av parlamentets ledamöters röst för att bli vald. Om ingen väljs i den fjärde omgången kommer det att hållas en femte omgång mellan de två kandidater med flest röster. Om resultatet blir oavgjort så vinner den som fick flest röster i den första omröstningen.

Presidenten utser Greklands premiärminister, undertecknar lagar, är högste befälhavare över Greklands väpnade styrkor samt är hög fördragsslutande part för Grekland i traktat.

Lista över Greklands statsöverhuvuden sedan 1828 Republik (1828–1832) 1828–1831: Ioannis Kapodistrias (mördad) 1831–1832: Augustinos Kapodistrias

Monarki 1832–1923 Huset Wittelsbach (1832–1862) miniatyr|250px|höger|Greklands statsvapen 1832-1863.

Namn Regeringstid Gemål 100px Otto I(1815-1867) 6 februari 1833 23 oktober 1862 Amalia

Huset Oldenburg-Sönderborg-Glücksburg (1863–1924) Namn Regeringstid Gemål 100px Georg I(1845-1913) 30 mars 1863 18 mars 1913(mördard) Olga 100px Konstantin I(1868–1923) 18 mars 1913 11 juni 1917(abdikerade) Sofia 100px Alexander I(1893–1920) 11 juni 1917 25 oktober 1920 100px Konstantin I(1868–1923) 19 december 1920 27 september 1922(abdikerade igen) Sofia 100px Georg II(1890-1947) 27 september 1922 25 mars 1924(avsatt) - Republik 1924–1935 1924–1926: Pavlos Kountouriotis 1926: Theodoros Pangalos 1926–1929: Pavlos Kountouriotis 1929: Pavlos Kountouriotis 1929–1935: Alexandros Zaimis

Monarki 1935–1973 Huset Oldenburg-Sönderborg-Glücksburg 1935–1973

Namn Regeringstid Gemål 100px Georg II(1890-1947) 3 november 1935 1 april 1947(i exil 1941–1946) - 100px Paul I(1901-1964) 1 april 1947 6 mars 1964 Frederika 100px Konstantin II(1940-2023) 6 mars 1964 1 juni 1973(i exil från 1967) Anne-Marie

Riksföreståndare under militärjuntan 1967–1974 1967–1972: Georgios Zoitakis 1972–1973: Georgios Papadopoulos 1973–1974: Phaedon Gizikis

Den 1 juni 1973 kungjorde riksföreståndaren Georgios Papadopoulos att monarkin avskaffats och utropade sig själv som Republikens president. En riggad folkomröstning om monarkins avskaffande hölls den 29 juli 1973 som bekräftade bytet av statsskick och en ny grundlag infördes. Brigadgeneral Dimitrios Ioannidis genomförde en kupp och störtade Papadopoulos den 25 november 1973. Republiken och dess institutioner behölls, men var blott en fasad för juntan. Generallöjtnant Phaedon Gizikis utsågs till president, men makten kvarstod hos Dimitrios Ioannidis, som var den som verkligen styrde.

Lista över Greklands preidenter från 1974 och till dags dato Den tredje grekiska republiken () bildades 1974 efter att militärjuntan som styrt landet sedan 1967 föll.

Efter att juntan föll i augusti 1974 tog Konstantinos Karamanlis över styret så förklarades militärjuntans grundlagsändringar som ogiltiga och en ny folkomröstning om monarkin hölls den 8 december 1974, som även denna gång bekräftade samma resultat. Gizikis fortsatte som interimspresident. Efter folkomröstningen efterträddes han av Michail Stasinopoulos som landets förste valde president.

miniatyr|250px|höger|Greklands statsvapen sedan 1975. Namn Ämbetstid Parti Not 100px Michail Stasinopoulos(1903-2002) 18 december 1974 19 juli 1975 Ny demokrati 100px Konstantinos Tsatsos(1899-1987) 19 juli 1975 10 maj 1980 Ny demokrati 100px Konstantinos Karamanlis(1907-1998) 10 maj 1980 10 mars 1985 Ny demokrati 100px Ioannis Alevras(1912-1995)Tillförordnad presidentTalman i Hellenska parlamentet 10 mars 1985 30 mars 1985 PASOK Christos Sartzetakis(1929-2022) 30 mars 1985 4 maj 1990 partilös 100px Konstantinos Karamanlis(1907-1998) 5 maj 1990 10 mars 1995 Ny demokrati 100px Konstantinos Stefanopoulos(1926–2016) 10 mars 1995 12 mars 2005 partilös 100px Karolos Papoulias(1929-2021) 12 mars 2005 13 mars 2015 PASOK Prokopios Pavlopoulos(1950-) 13 mars 2015 13 mars 2020 Ny demokrati 133x133px Katerina Sakellaropoulou(1956-) 13 mars 2020 13 mars 2025 partilös 102x102pxKonstantinos Tasoulas (1959-)13 mars 2025sittandeNy demokrati

Se även Basileus Grekiska frihetskriget

Referenser

Noter

Externa länkar

Presidentämbetets webbsida Kungafamiljen i exils webbsida

Grekland Statsöverhuvuden