Petter Riddercrona, före adlandet 1719 Brunman, född 1682 (döpt 2 juni) i Stockholm, död där 16 september 1721, var en svensk fortifikationsofficer.
Petter Riddercrona var son till guvernementskamereraren Anders Persson Brunman och Catharina Wassonia. Han inskrevs vid Uppsala universitet 1688 och studerade troligen en del matematik, innan han 1699 blev volontär vid Fortifikationen. Under de första åren var han placerad i Stockholm där han undergick undervisning i fortifikationskonst. 1701 blev han konduktör vid Fortifikationen; 1702 befordrades han till löjtnant och placerades vid fortifikationsfältstaten i Viborg. Han tjänstgjorde här under Lorentz Christoffer Stobée och hade uppdrag att förbättra Viborgs befästningar. Riddercrona var högste fortifikationschef under slaget vid Systerbäck och det följande återtåget till Viborg.
Riddercrona deltog i främsta linjen under ryssarnas misslyckades belägring av Viborg 1706, men inga detaljer är kända. Under 1707 eskorterade han en utväxlad rysk överste till Sankt Petersburg. Han hade då också i uppdrag att studera stadens befästningar. Våren 1708 förbereddes ett fälttåg mot Sankt Petersburg och de ryska trupperna i Ingermanland, och Riddercrona deltog i krigståget som lämnade Viborg 12 augusti 1708. Fälttåget blev ett misslyckande men fältarbetena verkar ha fungerat bra, men lyckades bland annat utan större problem skeppa hela armén om 12.000 man över Neva.
1709 förflyttades Riddercrona till fortifikationsstaten i Jämtland och arbetade där med skansarna vid norska gränsen. Detta var hans första självständiga kommendering, och han verkar ha skött arbetet väl, 1710 befordrades han till kapten. Hans rapporter och ritningar på de fältarbeten som utfördes 1711 och 1713 finns bevarade. Då läget här var relativt lugnt, kommenderades Riddercrona 1715 till Stralsund. Enligt uppgift förstörde han 4 december 1715 med minsprängning en löpgrav utanför Frankentor, som fienden grävt för att komma fram mot vallarna. Vid Stralsunds fall blev Riddercrona dansk fånge, men fick tillstånd att vistas i Lübeck. Härifrån tog han sig efter några månader tillbaka till Stockholm.
Riddercrona skickades direkt till armén i Skåne där han bland annat tjänstgjorde i Landskrona. 1717 beordrades han till bohusländska armén, som under fälttåget mot Norge hade 16 fortifikationsofficerare. Fälttåget innebar omfattande fortifikationsarbeten, men Riddercronas roll i arbetet är inte känd, troligen förde han befäl över en av de tre ingenjörsbrigader som deltog i fälttåget. Enligt 1719 års stat skulle Riddercrona tjänstgöra i Stockholm, och arbetade bland annat i Vaxholm. Han adlades samma år och befordrades också till major.
Påsken 1721 sköt Riddercrona av våda ihjäl sin dräng Johan Wagner genom ett fönster. Han fick sitta i häkte medan kämnärsrätten i Stockholm efterforskade hans judiciella tillhörighet. Det visade sig att han fortfarande stod på Fortifikationens stat och alltså skulle dömas av en krigsrätt, men det är oklart om någon dom föll. Riddercrona verkar inte ha varit mentalt frisk vid den här tiden. Wagners systrar begärde utmätning av Riddercronas egendom för innestående lön. Hans mor betalade Wagners begravning och fick företräda sin sjuka son inför myndigheterna. 17 juli 1721 beslutades om utmätning av Riddercronas egendom; hans mor lyckades 25 september få utmätningen uppskjuten, men då var Riddercrona redan död.
Referenser
Noter
Kategori:Män Kategori:Födda 1682 Kategori:Avlidna 1721 Kategori:Svenska fortifikationsofficerare