Hongkong (kantonesiska: 香港 Hēunggóng (Yale) / hoeng1gong2 (Jyutping); standardkinesiska: 香港 Xiānggǎng; engelska: Hong Kong) är en särskild administrativ region (SAR) i södra Kina, söder om provinsen Guangdong.
Hongkong har en marknadsekonomi som är uppbyggd kring internationell handel och är idag ett av världens ledande finansiella centra.
Hongkong var en brittisk besittning från 1841 till 1997 och är idag liksom Macao en av två särskilda administrativa regioner i Kina. Områdets självständighet är omstritt. Under 2014 och 2019 ägde omfattande protester rum i Hongkong, med deltagande från flera olika grupper i samhället. Under Covid-19-pandemin 2020 skapades rubriker när Kina återigen försökte avskaffa Hongkongs demokratiska strävanden. I juni 2020 införde Kinas folkkongress en ny - hårt kritiserad - säkerhetslag i Hongkong som gör det möjligt för styret att gripa och lagföra personer som anses utgöra ett hot mot den "nationella säkerheten".
Hongkongs ekonomi drabbades hårt av sars 2003 men har sedan återhämtat sig och visar på god tillväxt. Guangdongprovinsen och Pärlflodsdeltat utgör en viktig marknad för Hongkongs tjänsteekonomi. Dominerande sektorer i Hongkongs ekonomi är logistik, finans, turism och handel. Hongkongs regering och näringsliv har traditionellt haft en mycket en stark och självständig tradition i förhållande till både Kina och omvärlden.
Hongkong indelas vanligen i Hongkongön, Kowloon, Nya territorierna och de utanförliggande öarna. Områdets administrativa centrum ligger på Hongkongöns nordsida, vid Victoria Harbour.
Geografi miniatyr|Hongkongs hamn sedd från Victoria Peak. Hongkong ligger vid kusten mot Sydkinesiska havet och vid Pärlflodens mynning. Den tidigare kolonin omfattar en stor och oregelbundet formad halvö, och dessutom 235 öar, varav den viktigaste är Hongkongön. Andra större öar är Lantau, Cheung Chau, Lamma, Peng Chau och Tsing Yi.
Territoriet indelas i enheterna Hongkong Island, Kowloon, Nya territorierna och de omkringliggande öarna (outlying islands).
Av arean på 1 104 km² (en yta något mindre än Ölands) är bara 25 % urbaniserad. Stora delar av ön består av områden av branta och stora bergspartier; bara i norr på New Territories är det ett större slättland. Högsta berget är Tai Mo Shan med 958 meter över havet; det mest kända är Victoria Peak med 554 meter över havet.
Klimat Trots att staden ligger inom den tropiska zonen har Hongkong ett fuktigt subtropiskt klimat. Detta beror bland annat på att de berg som omger staden fångar in svalare luft under vinterperioden.
Normala temperaturer och nederbörd i Hongkong:
Historia miniatyr|Victoria Harbour i Hongkong. miniatyr|upright|Causeway Bay. miniatyr|Yee Wo Street.
miniatyr|vänster|stående|Hongkongs flagga 1959-1997. miniatyr|vänster|stående|Hongkongs heraldiska vapen 1959-1997. miniatyr|Stadsdelen Kowloon. Området har varit bebott under tusentals år och varit under kinesisk kontroll åtminstone sedan Handynastin. Det har sedan vanligen administrerats från Bao'an i dagens Shenzhen, norr om Hongkong SAR.
I upptakten till första opiumkriget 1839 ockuperade britterna Hongkongön, och Kina tvingades i fredsfördraget 1842 avträda ön. Den blev därefter en brittisk kronkoloni, men handeln i området skedde fortfarande huvudsakligen i Guangzhou. Genom andra opiumkriget (1856-1860) fick britterna kontroll även över Kowloon, en halvö av det kinesiska fastlandet precis norr om Hongkongön. År 1898 arrenderade britterna de så kallade Nya territorierna på 99 år. Den kinesiska befolkningen, som huvudsakligen bodde i Nya territorierna, uppskattas ha varit cirka 6 000 år 1900.
Under andra världskriget var Hongkong ockuperat av Japan, men efter dess kapitulation 1945 återgick området till brittiskt styre. Hongkong blev snabbt ett alternativ för kineser som ville flytta från oroligheter före och efter kommunisternas maktövertagande 1949. Många av dessa migranter och flyktingar kom från Shanghai, även om den stora majoriteten av Hongkongbor har sina rötter i Guangdongprovinsen.
Från 1960- till 1980-talet växte Hongkongs ekonomi starkt, stödd på industri, rederinäring, börshandel och internationell handel med Kina via Hongkong.
När 1997 närmade sig, slutåret för britternas arrende av Nya territorierna, började Kina och Storbritannien att förhandla om Hongkongs framtid, och 1984 kom man överens om att hela Hongkongområdet skulle överlåtas till Kina 1 juli 1997 som en Särskild administrativ region (SAR). Detta skulle ske under parollen ”Ett land – två system”, enligt vilken Hongkong skulle få ett stort mått av självstyre och rätten att behålla sitt kapitalistiska system, sin samhällsordning och alla medborgerliga fri- och rättigheter i minst 50 år.
De begränsade reformer i riktning mot demokrati som britterna införde efter 1984 har inte utvecklats efter 1997, och i frågor om hur lagar ska tolkas har regeringen i Peking låtit göra klart att man anser sig ha sista ordet, något som flera gånger lett till omfattande protester såväl mot Peking som mot deras handplockade ledare för Hongkong SAR.
Författaren Carl-Johan Charpentier har skrivit om återföreningen med Kina i boken Återgång (1997). Charpentier påpekar också att Hongkong, som betyder "den doftande hamnen", officiellt har särskrivits sedan 1926.
Politik och styre
Chefsministrar
Tung Chee-hwa Hongkongs dåvarande chefsminister, Tung Chee-hwa informerade den kinesiska centralregeringen i Peking i april 2004 om att det fanns skäl att genomföra reformer mot ökad demokrati i Hongkong vid valen 2007/2008. Nationella folkkongressens ständiga utskott (Peking) meddelade dock den 26 april 2007 att fria och allmänna val av chefsminister 2007 och av samtliga ledamöter av Hongkongs lagstiftande församling (LegCo) 2008 inte kunde äga rum. Peking menade att en sådan snabb förändring mot ökad demokrati inte var förenlig med intentionerna i Hongkongs grundlag (Basic Law), som anger att utvecklingen mot demokrati/fria val skall ske i "en gradvis och ordnad process". Frågan om ökad demokrati och Hongkongs höga grad av autonomi inom konceptet "ett land, två system" står mycket högt på den politiska dagordningen och präglade debatten inför valen till LegCo i september 2004 där demokraterna dock inte fick de framgångar som många förutspått och förskjutningarna mellan blocken, jämfört med valresultatet 2000, blev relativt små. Varken demokrater eller regeringstrogna fick egen majoritet. Drygt 60 % av rösterna tillföll dock de demokratiska partierna och/eller oberoende kandidater som stödjer det demokratiska lägret. Den impopuläre Tung Chee-hwa lämnade regeringschefsposten i mars 2005, sedan även Peking funnit honom en belastning och som väntat valdes i juni administrationens tidigare andreman Donald Tsang till ny chefsminister (Chief Executive).
Donald Tsang Tsang har bakom sig över 30 år som byråkrat och respekterad ämbetsman under det forna brittiska styret. Efter att ha suttit ut Tungs mandatperiod hade han det nödvändiga stödet från Peking för att segrande gå ur nomineringsprocessen och inledde formellt den 1 juli 2005 en ny mandatperiod på 5 år. Det fanns dock en motkandidat till Tsang från demokratilägret Alan Leong från det blott ett år gamla Civic Party. Det innebar att Hongkongborna fick uppleva något av en äkta valkampanj, där de båda kandidaterna för att visa att man utöver de nödvändiga rösterna i den 800 man starka nomineringskommittén, också kunde visa på stöd från Hongkongs befolkning.
Tsang åtnjöt en grundmurad popularitet i Hongkong trots bakslag som när LegCo i december 2005 röstade ner hans förslag till konstitutionell reform. Det demokratiska lägret var drivande i motståndet till förslaget för att det framförallt inte innehöll en tidtabell för vägen mot allmänna och fria val. Donald Tsang lovade inför sin nya mandatperiod att ett nytt reformförslag skulle presenteras snarast. Innan förslaget föreläggs LegCo skall det genomgå en omfattande konsultationsprocess. Tsang sade vidare att han skulle göra allt för att Hongkong skall kunna ta vägen till allmän rösträtt innan hans mandatperiod är slut. Detta ställde stora krav på hans förmåga att bl.a. hantera Peking.
CY Leung
Den 1 juli 2012 tillträdde CY Leung som ny chefsminister. Han efterträddes 2017 av Carrie Lam.
Carrie Lam Den 1 juli 2017 tillträdde Carrie Lam som chefsminister. Som Pekings favorit i valet till chefsminister vann hon med 777 röster av 1 200 av den icke-folkvalda kommitté som röstar fram chefsministrar. Lam är bland annat känd för att genom ett förslag om en kontroversiell utlämningslag ha utlöst demonstrationerna 2019 i Hongkong, samt för att ha varit med vid införandet av den nya säkerhetslagen 2020. Under höstens stora demonstrationer i Hongkong 2019 läcktes en hemlig inspelning ut till media där Carrie Lam sa att hon ville lämna sin post om hon kunde och att hon hade väldigt små möjligheter att styra politiska utvecklingen i Hongkong som största delen kontrolleras av Xi Jingping och Centralkommiten. 1 juli 2022 efterträddes hon av John Lee.
Rättsväsende Hongkongs rättsväsende har sedan området överlämnades till Kina 1997 ansetts relativt oberoende från resterande Kina. När Hongkong överlämnades från Storbritannien så trädde Hongkongs grundlag, Basic Law, in som en garanti för ett oberoende rättsväsende, självstyrelse och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Principen om ett oberoende rättsväsende och rättsstatsprincipen har sedan överlämnandet gradvis urholkats av Kina, inte minst efter 2020 års säkerhetslag.
Säkerhetslagen Den 30 juni 2020 införde Kina en ny säkerhetslag i Hongkong. Beslutet var kontroversiellt med stor internationell uppståndelse och många kritiker menade att lagen var ett sätt för Kina att underminera principen om "ett land, två system". Lagen förbjuder bland annat "aktiviteter som syftar till separatism, uppvigling och omstörtande verksamhet samt samröre med främmande makt". Den innebär även att den kinesiska säkerhetspolisen ges mandat att agera på Hongkongs territorium, att en särskild åklagarmyndighet för säkerhetslagen skapas samt att ett särskilt råd inrättas för att "upprätthålla säkerheten i Hongkong".
Kritiken mot lagen har bland annat gällt den otydliga och breda definitionen av vilka aktiviteter som lagen omfattar. Det har även lyfts kritik mot att ett parallellt rättssystem utanför Hongkongs ordinarie rättssystem skapas. Domare i mål som rör säkerhetslagen utses direkt av Hongkongs regeringschef, snarare än av domarkåren. Dessutom ska varje domares lämplighet kontrolleras av regeringschefen, vilket har lett till en direkt politisk styrning av vilka som dömer i målen gällande säkerhetslagen.
Administrativ indelning Huvudområden Hongkong delas i tre huvudområden (區域): Hongkongön, Kowloon och Nya territorierna.
Distrikt miniatyr|Hongkongs distrikt. De tre huvudområden är indelade i totalt 18 administrativa distrikt (地區):
Nya territorierna:
Islands Kwai Tsing Norra Hongkong Sai Kung Sha Tin Tai Po Tsuen Wan Tuen Mun Yuen Long
Kowloon:
Kowloon City Kwun Tong Sham Shui Po Wong Tai Sin Yau Tsim Mong
Hongkongön:
Centrala och västra Hongkong Östra Hongkong Södra Hongkong Wan Chai
Ekonomi och transporter Hongkong har historiskt varit en ledande centralort för sjöfart och handel i Östasien. Efter att under mitten av 1900-talet också varit en viktig plats för tillverkning av en rad konsumtionsvaror såsom kläder, leksaker, radioapparater m.m. är Hongkong idag en utpräglad serviceekonomi där logistik (sjöfart och flyg) finanssektorn (banker och konsulter) jämte turism och handel dominerar. miniatyr|Central gata i Hong Kongs affärsdistrikt