mini|Interiör från ett mejeri i Fontain, Frankrike. miniatyr|Rausjødalens mejeri, Norge. Ett mejeri är en fabrik där mjölk förädlas till i första hand livsmedelsprodukter. I proceduren ingår separering, pastörisering, standardisering och homogenisering. Mjölk kan i ett mejeri förädlas till filmjölk, yoghurt, smör, grädde, ost, messmör och kvarg. Mjölken kommer oftast ifrån nötkreatur men mjölkens näringssammansättning har lett till att en rad djur används i samma syfte i andra länder för produktion av exempelvis getmjölk och buffelmjölk.

Mejeribranschen är ett av de områden som under det senaste århundradet rationaliserats. Förr tillverkade gårdarna själva olika produkter av sin egen mjölk men övergick sedan till att sälja mjölken till mejerier, som ofta fanns på bynivå. Dessa har sedermera slagits samman till allt större enheter. De långa transporter som storskaligheten innebär gör nedkylning nödvändig eftersom mjölken annars skulle förstöras av bakterier.

De största mejeriföretagen i Sverige är Arla, Falköpings Mejeri, Skånemejerier och Norrmejerier. Tidigare var landet strikt uppdelat mellan de olika mejeriföretagen som hade hand om var sin landsdel. Denna uppdelning håller dock mer och mer på att försvinna.

Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) grundades 1932 och gick i början av 2000-talet upp i branschföreningen Svensk Mjölk.

Historik miniatyr|Butiksskyltning av mejeriets produkter, 1948. Mejerihantering har funnits så länge människor har mjölkat kor, getter, får, renar, lamor, kameler, hästar m.m. och förädlat mjölken till produkter som filmjölk, yoghurt, långfil, grädde, smör, mese, ost, kumys (airag) med mera. Däremot har det huvudsakligen gjorts på gårdsnivå med enkla metoder, då färsk mjölk och grädde inte kunnat transporteras några längre sträckor och krävt relativt snabb förädling innan den härsknat. Nya upptäckter inom transport, kylning och sterilisering medförde att mjölkförädlingen kunde ske i större skala.

Hildemar Lidholm var den första som 1869 tog ångkraft till hjälp för att driva en kärna med ångkraft. På 1870-talet uppfanns separatorn vilket kom att rationalisera mejeridriften. Till en början drevs de större separatorerna vanligen av hästvandringar, men ersattes efterhand med maskinell drift.Svensk uppslagsbok, band 18 s. 670–671

Är 1871 grundade jordbrukaren och kaptenen Ridderbjelke Uppsala Mejeriaktiebolag.126 år av mejerihistoria i Uppsala Det första mejeriet i Sverige sägs dock vara Västra Karups Mejeri som idag är nerlagt.Båstad kommuns webbplats

Utbildning av mejerskor tog sin början vid mejeriskolor under 1800-talets första hälft, men innan dess utbildades flickor av äldre mejerskor, och arbetet gick ofta i arv.

De personer som på sommaren "gick på vall" eller till en fäbod med mjölkdjur som kor, får och getter, utförde en komplett mejeriproduktion som till exempel tillverkning av smör, mese och ost vilket hämtades hem från vallen av gårdsfolket med jämna mellanrum. Av förklarliga skäl var man tvungen att förädla mjölken fullt ut eftersom den annars skulle ha surnat och blivit otjänlig. Någon annan kylkälla än en iskall fjällbäck eller jordkällare fanns inte att tillgå.Landsbygdens historia genom mjölken Mejerskor och byamejerierMejerskor vid Bygdeå mejeriEtt kvinnligt arbete som blev manligt Att skapa genus : teknik och kvinnlighet i svenska mejerier / av Lena SommestadSvensk osthistoriaRåd och upplysningar till mejerskor: (Föredrag, hållet vid Östergötlands hushållnings-sällskaps ordinarie sammankomst i Linköping d.28 jan.1890).Det går långsamt fram - Jordbruksdepartementet DS 2004:39En bit osthistoria

Vid 1900-talets början hade en mejerska en årslön på cirka 1000 kronor, vilket kan jämföras med sjuksköterskor som fick 600 kronor och lärarinnor vid (som det hette) idiothem endast fick 400 kronor. Det visar den särställning och uppskattning som mejerskorna hade och rönte vid den här tiden.

Svenska mjölk- och mjölkproduktanläggningar mini|Exempel på producentmärkning av mejeriprodukt.

Alla svensktillverkade mjölkprodukter är i Sverige märkta med ett nummer som talar om vid vilket mejeri den är tillverkad i. Detta är ett godkännandenummer som delats ut av Livsmedelsverket.

Även på av livsmedelskedjornas egna produkter kan man därför se vid vilket mejeri den är tillverkad, om den är tillverkad i Sverige.

Europeiska kommisionens lista över godkända svenska anläggningar i "Traces"

Källor

Agda Hedbom och Linnéa Andersson - Mejerskor 1900-talet, Uppsala, 2007, Lena Sommestad Livsmedelsverket

Referenser

Litteratur Översikter Mejeriväsendet av Nils Engström i Sveriges land och folk (1901)

Allmänna Svenska Mejeristföreningen i Barnekows mejerikalender (1925) Sverige: Mjölkhushållning, i Herman Juhlin-Dannfelt, Lantbrukets historia (1925) Mat och ost Mejerihistoria Claus Bjørn (redaktör), Dansk Mejeribrug 1882-2000 (1982) Norske melkeprodusenter gjennom 100 år, 1881-1981 Olav Benterud (redaktör), Norske Meieriers Salgssentral 1928-1978 (1978) Svensk Mejeriindustri (1957), till SMR:s 25-årsjubileum Gillis Rudeberg, Mjölkcentralen : Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. : 1915-1945 : minnesskrift (1945) Sommestad, Lena, Från mejerska till mejerist : en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess (1992) Mjölkcentralen femtio år (1964) Teknikföretagens historia Ett världsföretag växer fram : Alfa-Laval 100 år (1983) Sven Rydenfelt, Sagan om Tetra Pak (1995) Lars Leander, Tetra pak : visionen som blev verklighet (1995) Peter Andersson (journalist) och Tommy Larsson, Tetra : historien om dynastin Rausing (1998) Tidskrifter Nordisk Mejeritidning (1886-1918) Svenska Mejeritidningen (1909-1978), Nordisk Mejeriindustri (1974-1990), Nordisk Mejeriinformation (1991-1994), Svenska Mejerikalendern (sedan 1937), , länk

Kategori:Mejeriindustri