Halmstad är en tätort i Halland, som är centralort i Halmstads kommun och residensstad för Hallands län. Halmstad var 2020 Sveriges 17:e största tätort.
Halmstad är en hamnstad vid Nissans mynning i Laholmsbukten. Den offentliga sektorn utgör en stor andel av sysselsättningen i staden, till exempel Halmstads kommun, garnisonen, högskolan och Hallands sjukhus.
miniatyr|Europa och Tjuren av Carl Milles på Stora Torg.
Stadskärnan miniatyr|Norre Port, 1952, med Halmstads första trafikljus Halmstad ligger på båda sidorna om Nissan, och Centrum bevarar en stor del av den karaktär, som staden hade vid början av 1900-talet. Bebyggelsen har låga tegel- och korsvirkeshus, de äldsta från 1600-talet. Den historiska stadskärnan på den västra sidan av Nissan, som har rester av Halmstads stadsbefästning från århundradeskiftet 1500/1600, begränsas av 1600-talsslottet, Norre Port från 1601 och Karl den XI:s väg, vilken löper ovanpå den tidigare vallgraven. Centralpunkt är Stora Torg med Carl Milles fontän Europa och Tjuren från 1926 samt det 1938 uppförda rådhuset. Stadsplanens utformning är från 1620 och av präglat av renässansensrutnätssystem.
Historik Halmstads grundande miniatyr|Övraby kyrkoruin, på platsen där Halmstad ursprungligen låg. Halmstad låg ursprungligen på den plats där Övraby kyrkoruin nu ligger. Från de fynd som gjorts verkar området ha bebyggts under 1000- och 1100-talet. I samband med utgrävningar i Örjans vall-området gjordes fynd av en medeltida borg samt mynt, keramik med mera. Det är därför möjligt att det fanns en tillfällig handelsplats där, medan den bofasta bebyggelsen låg vid Övraby. Det finns även en del praktiska skäl som talar för det, då Övraby ligger ovanför den sista av Nissans forsar och därmed inte var möjlig att nå direkt vattenvägen. Samtidigt var de hygieniska förhållandena bättre där då marken var betydligt torrare, vilket gjorde platsen lämplig som boplats.
Den danska tiden miniatyr|right|Minnessten: Kungamötet 1619 mellan Kristian IV och Gustav II Adolf. Namnet Halmstad finns tidigast nämnt i Valdemar Sejrs jordebok från 1231 som Halmstæde, då som beteckning på ett härad och en kungsgård (mansio Halmstath).Nilsson, sid. 13 I dokument om Ettarpsmötet 1257 nämns också provincia Halmstathe, Halmstads härad. Det finns dokument som visar att Halmstad hade dominikanerkonvent Sankta Katarinas kloster 1264.Anders Bergenek, Hallandsposten den 6 maj 2017sidan 29 Det äldsta kända privilegiebrevet är från år 1307 och utfärdades av hertig Kristoffer, kung Erik Menveds bror och senare Kristofer II av Danmark. Under 1320-talet flyttades emellertid staden till sin nuvarande plats närmare kusten. Troligen skedde flytten på grund av att det nya läget tillät mer djupgående båtar att nå staden, samtidigt som risken för överfall från havet hade minskat. Enligt Kristofer II:s privilegiebrev blev detta lilla samhälle Brooktorp upphöjt till stad år 1322. För en tid kom den nya nedre staden att heta Broktorp och den övre ursprungliga staden kallades Halmstad. I ett privilegiebrev från hertig Knud Porse 1327 ändrades namnet Brooktorp till Halmstad. Samtidigt fick det övre och gamla Halmstad sitt namn Övraby, den övre staden. Att en flyttning av den övre staden ägde rum bekräftas ytterligare av ett brev från 1344 där påven Clemens VI påpekade att dominikanerna flyttat med utan att han gett sin tillåtelse.
På 1200-talet etablerade sig således Dominikanorden i staden med Sankta Katarinas kloster. Dominikanerbrodern Petrus de Dacia besökte klostret 1270–1271 och skrev där ett av sina brev till Kristina av Stommeln. På 1400-talet byggdes Sankt Nikolai kyrka, vilken idag är stadens enda kvarvarande byggnad från medeltiden. I slutet av 1400-talet etablerade sig även franciskanerorden i staden med konventet Sankta Anna på den plats där Lilla Torg nu ligger. De två konventen lades ned på 1530-talet som en följd av reformationen. En del av det gamla franciskanerkonventet stod kvar in på 1700-talet och användes bland annat som hospital och tyghus.
Under Kalmarunionens dagar hölls flera gånger viktiga förhandlingar i Halmstad och enligt bestämmelser skulle här unionskungen väljas. Engelbrekts trupper plundrade staden under 1430-talet. I samband med Grevefejden belägrades och intogs Halmstad 1534 av svenskarna. Staden kom även att belägras i början av Nordiska sjuårskriget, 1563, utan framgång. Samtidigt brändes Övraby kyrka ner och byggdes aldrig upp igen.
Mellan 1598 och 1605 lät Kristian IV uppföra nya befästningar kring Halmstad under ledning av Hans van Stenwinkel och efter dennes död Willum Cornelissen.Nilsson, sid. 272 Runt staden uppfördes en mur av sten täckt med jord, förutom strandmuren längs Nissan som gjordes i tegel. Samtidigt grävdes vallgravarna ut. Fyra stadsportar fanns i befästningen, en i vardera väderstreck. Längs muren byggdes sex bastioner samt två så kallade katter, uppställningsplatser för långskjutande artilleri. Namnet på den ena, Norre Katt, finns bevarat i Norre Katts park.
Ett möte mellan Kristian IV och Gustav II Adolf hölls 1619 på det nyligen färdigställda Halmstads slott. Senare samma år, den 28 augusti, utbröt en brand som förstörde större delen av staden. Utöver slottet och kyrkan klarade sig endast ett fåtal stenbyggnader. Inför återuppbyggnaden upprättades en ny stadsplan, framtagen av fortifikationsingenjören Abraham de la Haye, vilken präglar centrala Halmstad än idag.Nilsson, sid. 285 Planen innebar bland annat ett regelbundet gatunät och att torget gjordes större. Återuppbyggnaden gav tillfälle att anpassa staden efter de nya befästningarna och vid gatornas dragning togs hänsyn till militära krav på snabba transporter mellan portar och bastioner.
Försvenskning miniatyr|upright=1.2|Halmstad omkring år 1700.Gravyr ur Suecia antiqua et hodierna. miniatyr|upright=1.2|Halmstad 1735. Ur Hallandia antiqua et hodierna (1753). miniatyr|Karta över Halmstad från 1790-talet. miniatyr|upright=1.2|Vy från Nissan.Xylografi från 1866 ur bildverket Nordiska taflor. Som en följd av freden i Brömsebro 1645 blev Halland svenskt på 30 år och genom freden i Roskilde 1658 blev Halland permanent svenskt. Den 17 augusti 1676, under skånska kriget, stod slaget vid Halmstad (även känt som slaget vid Fyllebro) mellan svenska och danska trupper. Slaget innebar en seger för svenskarna under Karl XI. År 1678 hölls riksdag i Halmstad.
Riksdagen beslutade 1734 att stadens befästningar, som blivit omoderna, skulle rivas. Några rester av befästningarna finns bevarade, bland annat en av de fyra stadsportarna, Norre Port. Under en period användes de gamla befästningsvallarna till tobaksodling.
Industrialiseringen Stadens första större industri, Wallbergs färgeri och klädesfabrik anlades 1823. Bryggeriet Appeltofftska (numera Krönleins) grundades 1836 och Östra Bryggeriet 1846. AB Malcus Holmquist, även kallat Malcus, bildades 1902. Nordiskafilt AB startade 1904 och Halmstads Järnverk 1916. Lundgrens gjuteri startade 1917 och Waco 1918.
En stor upprustning av Halmstads hamn genomfördes 1837–1840.Bengtsson, sidan 57 Förbättringen fick stor betydelse för stadens kommunikationer, inte minst då landtransporterna var dåligt utvecklade. Hallands ångfartygsbolag bildades i Halmstad 1850 och inledde trafik mellan Göteborg och Köpenhamn, vilket snart utökades med flera förbindelser. Den första järnvägslinjen, Halmstad–Värnamo, öppnades 1877. Med linjen Halmstad–Nässjö kopplades Halmstad 1882 till stambanan, den följdes i snabb takt av Helsingborg–Halmstad 1885, Halmstad–Varberg 1886 och Halmstad–Bolmens Järnväg (HBJ)Halmstad Bolmen Järnväg 1889 vilken i samhället Bolmen anslöt till Vislanda–Bolmens Järnväg (ViBJ).
Halmstad industrialiserades fort vid slutet av 1800-talet. Staden växte från 12 000 till 15 000 invånare under 1890-talet. Varje år flyttade 1 000 personer till Halmstad och 800–900 flyttade bort. Inom vissa samhällsklasser innebar omsättningen att majoriteten byttes ut under decenniet. Av 20-åringarna var mindre än 1/3 av flickorna och 2/5 av pojkarna födda i staden.
Halmstads första fackförening bildades 1885 av skrädderiarbetare och följdes snabbt av flera.Bengtsson, sid. 69 Den första Första maj-demonstrationen hölls den 2 maj 1897, då den 1 maj var en arbetsdag.
I början av 1900-talet fick Halmstad återigen fasta militära förband efter att sådana saknats sedan befästningen rivits 1737.Hägge, sid. 165 Efter riksdagsbeslut 1901 ombildades Västgötadals regemente till Hallands regemente, med placering i Halmstad. 1907 flyttade regementet in i nybyggda kaserner på Galgberget. Idrottsföreningarna IS Halmia och Halmstads BK bildades 1907 respektive 1914. Örjans vall stod färdig 1922. En arbetskonflikt mellan hamnarbetare och arbetsgivare 1931 utvecklades till de så kallade Brädgårdskravallerna.
Slottsbron invigdes 1956.Hägge, sid. 102
Militärstaden
Fram till 2000 fanns i Halmstad infanteriregementet Hallands regemente (I 16) och Hallandsbrigaden (IB 16) vid sidan av luftvärnsregementet Luftvärnsregementet (Lv 6) som tidigare flyttats från Göteborg. Lv 6 är i dag Sveriges enda luftvärnsregemente. På Lv 6 finns ett museum över stadens militära liv och regementets utveckling fram tills i dag. Utöver luftvärnsregementet finns även Militärhögskolan Halmstad, Försvarsmaktens tekniska skola samt Hallandsgruppen, alla enheterna gemensamt benämnda Halmstads garnison.
Administrativa tillhörigheter Halmstads stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med mindre delar av bebyggelsen efterhand i Söndrums socken/landskommun och Snöstorps socken/landskommun. Till staden fördes 1928 Nyhems municipalsamhälle från Snöstorps landskommun och blev inom staden stadsdelen Nyhem. Efter utökning 1967 uppgick staden 1971 i Halmstads kommun där Halmstad är centralort.
Halmstad har hört till Halmstads församling som delades i Martin Luthers församling och S:t Nikolai församling och som 2016 återförenades i en nybildad Halmstads församling. Områden i orten hör (har hört) till Söndrums församling, från 2006 Söndrum-Vapnö församling, och Snöstorps församling. Orten ingick till 1971 i domkretsen för Halmstads rådhusrätt. Sedan 1971 ingår den i Halmstads tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Befolkningsutveckling
Stadsdelar Östra förstaden Huvudartikel: Östra förstaden, Halmstad miniatyr|Hörnet Kaptensgatan/Kungsgatan i Östra Förstaden, 1935. Östra förstaden anlades vid sekelskiftet 1800/1900 öster om Nissan. Byggnaderna är till största delen femvånings stenhus i tegel och puts av hög klass. Flertalet äldre byggnader har bottenvåningar av natursten och jugendfasader med mjukt svängda burspråk och hörntorn. I kvarteren finns många exempel på portaler och fönsteromfattningar, som ägnats särskild omsorg i det dekorativa utförandet.
Väster Stadsdelen Väster utgörs till större delen av ett villaområde, som anlades vid början av 1900-talet och är belägen i sluttningen mot Galgberget. Åtskilliga av villorna är stora och påkostade med väl tilltagna trädgårdar och området kom till en början att bebos av de burgnare samhällsklasserna. Hustyperna är rikt varierade med äldre trävillor i nationalromantisk stil blandade med stramare byggnader i sten från 1920-talet och 1930-talets funktionalistiska skapelser. Villastaden var färdigbyggd omkring 1950.
Norr miniatyr|Norre Katts park, 1942. Norr är den stadsdel på ömse sidor av Norra vägen och vars bebyggelse huvudsakligen utgörs av bostadshus från 1910-1930. Norre katts park anlades i mitten av 1800-talet som nöjesparken Tivoli. Parken har en rik och mångfaldig vegetation med magnolior, rhododendron- och azaleabestånd. Utmed Nissan finns en hängaskallé och i parken en magnifik lindallé. I denna del av staden ligger även det gamla Högre allmänna läroverket i Halmstad från 1906, som fram till 1968 var det enda allmänna gymnasiet i Halmstad.