Psykisk misshandel eller psykiskt våld är misshandel (upprepade kränkningar eller otillbörlig kontroll) som riktar sig mot en annan persons självkänsla och handlar om att gradvis och över tid beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra grundläggande behov.
Kärnan i psykisk misshandel är ett mönster av utsatthet och den kan förekomma tillsammans med eller utan fysisk misshandel eller materiellt (till exempel att gömma eller slå sönder den utsattes fotoalbum eller värdesaker), sexuellt eller ekonomiskt våld (att gärningspersonen förtrycker sin partner ekonomiskt eller berikar sig själv genom list eller vilseledande handlingar). Andra typer av våld brukar i regel föregås av och vidmakthållas med hjälp av den psykiska misshandeln och denna process har i forskning och myndighetssammanhang fått namnet normaliseringsprocessen. Forskning visar att den psykiska misshandeln är den första våldsyttring som visar sig i en relation och att denna är värst och mest oförutsägbar för offret.
Psykisk, liksom fysisk, misshandel är straffbart,Se Brottsbalken 3 kap 5§ samt kommentarer på lagen.nu. om det har en medicinsk effekt. Det har föreslagits att psykisk misshandel i Sverige ska bli en egen brottsrubricering. Regeringen (2025) föreslår att en lag träder i kraft 2026. I lagförslaget finns inget krav på att man ska behöva bevisa att den som utövar det psykiska våldet hade avsikten att skada, eller att det uppstått en skada, däremot kommer otillbörlig kontroll behöva bevisas i det enskilda fallet. I Storbritannien är psykisk misshandel en egen brottsrubricering sedan 2015.
Psykisk misshandel aktiverar det sympatiska systemet och kan leda till en rad skadliga medicinska effekter och i stort sett varje organ i kroppen påverkas. Exempel på sådana effekter är hög puls och högt blodtryck, magbesvär och högt blodsocker. Långvarig stress och störd sömn är även skadligt för hjärnan och kan bland annat påverka minnet och förmågan att hantera mer stress och kan skapa psykisk ohälsa som personen annars inte skulle haft. Andra mycket svåra konsekvenser såsom hjärtattacker och en ökad risk för diabetes kan uppstå på sikt. Om den utsatte inte berättar vad som försiggår kan det vara svårt för vården att ringa in vad källan till symptomen är och den utsatte kan få livslånga fysiska skador som beror på den psykiska misshandeln.
Mobbning (kränkande särbehandling) Huvudartikel: Mobbning
Mobbning är det begrepp som fått störst uppmärksamhet som en form av psykiskt våld. Mobbning skiljer sig från annat psykiskt våld eftersom den som utövar mobbningen inte är en närstående. Vid mobbning ger en eller flera individer sig på en enskild (eller flera andra). Ett annat kännetecken är att det oftast förekommer en maktobalans i relationen (det anses inte vara mobbning när två jämbördiga parter grälar). Kritiken och tillvägagångssätten är ofta banala till sin karaktär men syftet är, precis som vid annat psykiskt våld, att uppnå makt eller kontroll över en person eller situation av någon anledning. Vid rovjaktsmobbning (eng: "predatory bullying") på arbetsplatser kan en hel grupp vändas emot den utsatta med hjälp av olika argument eller manipulationer, eller så kan flera känna till det som pågår utan att ingripa. Ofta är de utsatta de som är måna om att göra rätt (och blir ett hot mot gruppen eller kulturen på arbetsplatsen), vidare arbetar många i kvinnodominerade delar av den offentliga sektorn. Det är vanligt att chefer, fackliga representanter och personer med utländsk bakgrund utsätts. De som mobbar (eller deltar genom sin passivitet) tappar i regel uppfattningen om vad de håller på med. Risken för mobbning på arbetsplatsen ökar vid konflikter, omorganisationer, förändringar i arbetssätt, hög arbetsbelastning eller oklart ledarskap. Omkring 100 suicid/år kan härledas till mobbning på arbetet, liksom ett stort antal sjukskrivningar. Bland barn i skolåldern löper de med funktionsnedsättning större risk att drabbas, liksom de med över- eller undervikt eller svag ekonomi i familjen. Arbetsgivare och skolor har en skyldighet att motverka mobbning enligt Arbetsmiljölagen och Skollagen. I Justitiedepartementets promemoria Straffansvar för psykiskt våld lyfts dock svår mobbning som så allvarlig att den bör kriminaliseras i sig.
Definition Till begreppet psykisk misshandel hör en rad kränkande (bland annat psykologisk manipulation, gränsmässiga överträdelser och övervakning), förolämpande (till exempel ryktesspridning) och nedvärderande beteenden (att behandla den utsatte som sämre än andra, förnedra eller förödmjuka). Offret kan, i små steg över tid, framställas som socialt oacceptabel, förödmjukas, förminskas, få sin verklighetsuppfattning förnekad, känna sig överflödig, bestraffas, isoleras och begränsas. Manipulativa beteenden påverkar den utsattes psykiska integritet genom att angripa hens tankegångar, attityder och beteenden genom list, vilseledande och förförande handlingar. Den som manipulerar kan få den utsatte att ta på sig sådant som den som manipulerar själv är eller har gjort (projektion; se Underliggande psykologiska mekanismer) och kan få den utsatte att underkasta sig genom orimlig kritik, anspelningar eller anklagelser i syfte att skada självkänslan. Förövaren använder sig ofta av manipulation, såsom gaslighting för att förvirra och få den som utsätts att tappa fotfästet, stanna kvar i relationen och binda sin verklighetsuppfattning till gärningspersonens. Dubbelbestraffning eller att trötta ut den utsatte med utdragna eller osammanhängande monologer är vanligt; vad den utsatte än tänker, säger eller gör blir det fel och gärningspersonen kan använda detta som argument för att hen har svaren eller är den bättre personen. Gärningspersoner antyder ofta att hen vet bättre eftersom hen kan se saker som den utsatte inte ser eller förstår om sig själv, att hen till skillnad från andra är ärlig, bara vill hjälpa och att den utsatte behöver lite hjälp på traven genom livet. Till sist kan den utsatte tappa bort hela sitt jag.
Försök till fritt tänkande och känslomässiga reaktioner på den psykiska misshandeln kan vändas emot den utsatte som "bevis" för att hen är psykiskt instabil när det i själva verket är normala responser i en onormal situation (på engelska "reactive abuse"; “se, du ändrar ju dig hela tiden, ena sekunden håller du med, den andra inte”, "hon ändrar sig hela tiden och jag vet aldrig hur hon kommer vara, det är jättejobbigt!").
Psykisk misshandel är ett mångfacetterat begrepp som kan många olika uttryck. Vid psykisk misshandel är det vanligt med försök att gradvis isolera personen från den egna familjen, vänner och ibland även arbete så att personen blir ensam och som följd av detta socialt utsatt. Att visa tecken på aggressivitet, exempelvis genom hot om skadegörelse eller genom att slå sönder saker, räknas också som psykisk misshandel om det i detta finns ett outtalat hot (att till exempel skicka en såg till sin exfru behöver inte räknas som olaga hot för att ingå i begreppet psykisk misshandel). Fler exempel på tillvägagångssätt är förlöjliganden, otillbörlig kontroll såsom förföljelser, stalkning, övervakningskameror eller GPS i hemmet eller barnvagnen, att manipulera en person till att ändra sitt utseende, att utpressa någon till att testa sig för psykiatriska diagnoser eller könssjukdomar, gå bakom ryggen på personen för att sprida förtroenden, ljuga om personen eller presentera en förvriden bild av denne i omgivningen, eller på annat sätt omöjliggöra sociala relationer, skapa otrygghet, ingjuta hjälplöshet och därmed skapa jagsvaghet. "Latent våld" avser det som skrämmer och hotar i kraft av sin möjlighet, den psykologiska kontroll gärningspersonen har över offret som vet vad hen är kapabel till. Hot eller våld som riktas mot närstående räknas också som psykisk misshandel.Justitiedepartementet (2022). Straffansvar för psykiskt våld. . Fulltext: https://www.regeringen.se/contentassets/c0aef5057df6437c9e57e5daa1805bde/straffansvar-for-psykiskt-vald-ds-202218.pdf
Psykisk misshandel i nära relationer är främst uppmärksammat som en typ av partnervåld men begreppet är inte begränsat till kärleksrelationer; i ett känt rättsfall kring en liten flicka i Eslöv som nästan dog av förgiftning och nedkylning lyfte åklagaren fram att flickan bl.a. osynliggjorts i hemmet och uteslutits från familjefoton utöver den allvarliga fysiska misshandel och försummelse hon utsatts för. Få spår av flickan fanns där det i övrigt var tydligt att flera andra barn bodde. Föräldrarna påstod att det som låg bakom hennes beteenden, berättelser och hälsotillstånd var en hjärnskada som inte fanns.
Barn, äldre, personer med hälsoproblem eller funktionsnedsättning samt HBTQ-personer och utlandsfödda kvinnor lyfts ofta fram som särskilt sårbara för att utsättas. Den psykiska misshandeln kan definieras som en maktobalans som den misshandlande parten utnyttjar eller försöker skaffa sig. För att definieras som misshandel måste det också finnas ett uppsåt att skada eller förtrycka personen. Psykisk misshandel kan orsaka ångest, nedsatt självförtroende, depression och PTSD.Dutton, Donald G. (Summer 1994). "Patriarchy and wife assault: the ecological fallacy". Violence & Victims. 9 (2): 167–182. doi:10.1891/0886-6708.9.2.167. PMID 7696196. S2CID 35155731.Dutton, Mary Ann; Goodman, Lisa A.; Bennett, Lauren (2000), "Court-involved battered women's responses to violence: the role of psychological, physical, and sexual abuse", in Maiuro, Roland D.; O'Leary, K. Daniel (eds.), Psychological abuse in violent domestic relations, New York: Springer Publishing Company, p. 197, . Preview.Thompson, Anne E.; Kaplan, Carole A. (February 1996). "Childhood emotional abuse". The British Journal of Psychiatry. 168 (2): 143–148. doi:10.1192/bjp.168.2.143. PMID 8837902. S2CID 8520532.
Jämför även hotbrott, olaga förföljelse och ofredande.
Att gärningspersonen skrämmer den utsatte genom att hota med självmord (t.ex. för att få som hen vill, eller för att få den utsatte att stanna) är en skarp varningssignal och riskfaktor som är associerad med allvarligt eller dödligt våld.
Underliggande psykologiska mekanismer