Natos flygbombningar av Jugoslavien (kodnamn: Operation Allied Force) var en militär operation, som utfördes av militäralliansen Nato mot Förbundsrepubliken Jugoslavien som pågick under perioden 24 mars–10 juni 1999, i slutet av Kosovokriget.
Bombningarna Natos bombningar pågick mellan 24 mars och 10 juni 1999, utan stöd och godkännande från Förenta nationernas säkerhetsråd. Det var den andra gången som Nato deltog i större stridigheter, första gången var Operation Deliberate Force år 1995.
Bombningarna ledde till tillbakadragandet av jugoslaviska soldater från Kosovo, skapandet av United Nations Mission in Kosovo (UNMIK), ett FN-uppdrag till Kosovo och slutligen avslutningen på Jugoslaviska krigen. Anfallet kritiserades för att det ledde till högt antal civila skador.Steven Erlanger, ‘Human-rights Group Assails Nato For Yugoslavia Bombing Campaign’, Chicago Tribune, Chicago, 8 juni 2000,
De första städerna som blev träffade under bombningarna var bland annat Belgrad, Pristina och Podgorica. Dagen innan hade det meddelats i nationell TV att Jugoslavien hade utlyst undantagstillstånd.
Den 7 maj träffades Kinas ambassad i Belgrad av bomberna, vilket utlöste diplomatisk kris. Även byggnaden för TV-bolaget Radio-televizija Srbije (RTS) i samma stad träffades, där 16 personer dog.
När bombningarna tog slut upphörde Kosovo i praktiken att vara den del av Jugoslavien. Den 17 februari 2008 förklarade sig Kosovo som självständig stat.
Mål Natos mål vid Kosovokonflikten angavs vid Nordatlantiska rådets möte vid Natos högkvarter i Bryssel i Belgien den 12 april 1999, vilket var: Ett slut på alla militära aktioner, och ett slut på våldet från Slobodan Miloševićs regim; Tillbakadragande av all fientliga militärer, poliser och paramilitärer från Kosovo; Stationerandet av FN-soldater i Kosovo; Ovillkorlig och trygg återkomst för alla flyktingar och fördrivna personer; Inrättandet av ett politiskt ramavtal för Kosovo, grundat på Rambouilletavtalet, i samklang med internationell rätt och FN-stadgan.
Efterspel och kritik Förluster Antalet civila som dog och skadades under bombningarna är fortfarande (mars 2019) oklart. Enligt serbiska medier dog mellan 200 och 2 500 civila, varav 89 eller 79 barn, och cirka 6 000 skadade. Serbiens utrikesdepartement uppgav (mars 2022) att civila dog. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) uppgav att mellan 488 och 527 civila hade dödats.
Bland annat blev 14 flygplatser, 69 skolor och 19 sjukhus träffade.
Övrigt Det folkliga stödet för Jugoslaviens president Slobodan Milošević minskade efteråt, även om det dröjde till oktober 2000 innan han blev avsatt.
Ryssland och Kina fördömde bombningarna, vilket ledde till att efter flyganfallen började relationerna mellan NATO och Ryssland återigen alltmer försämras.
I mars 2000 meddelade Nato att man använt sig av utarmat uran, i form av projektiler som avfyrats från attackflygplan mot pansarfordon och artilleriställningar, under bombardemangets slutskede.
Den kanadensiske ekonomen, författaren och konspirationsteoretikern Michel Chossudovsky har hävdat att det verkliga målet var att skaffa sig ekonomisk kontroll över Jugoslavien.
Källor
Fotnoter
Externa länkar
Kategori:1999 i Jugoslavien Kategori:Jugoslaviens militärhistoria Kategori:Krigsåret 1999 Jugoslavien 1999 Kategori:Luftkrigföring