Béla Bartók (i ungersk ordning Bartók Béla), född 25 mars 1881 i Nagyszentmiklós (Sânnicolau Mare) i Österrike-Ungern (i nuvarande Rumänien), död 26 september 1945 i New York i USA, var en ungersk kompositör, pianist och musiketnograf.
Bartóks liv präglades av hans fascination för folkmusik och den skulle också komma att prägla hans egen musik genom hela hans karriär. Hans musik kännetecknas också av övergången från romantik till modernism och uppluckringen av den diatoniskt uppbyggda harmoniken. Vidare finns i Bartóks musik en ständig spänning mellan öst- och västeuropeisk estetik.
Bartók är tillsammans med Zoltán Kodály, Franz Liszt och György Ligeti den främste företrädaren för den ungerska musiken.
Biografi Barndom och tidiga år (1881–1898) miniatyr|stående|Bartók 9 september 1899 Bartók föddes i den lilla staden Nagyszentmiklós i landskapet Banatet i nuvarande Rumänien, strax söder om gränsen till dagens Ungern och nordost om det nutida Serbien. Han visade en påtaglig musikalisk talang redan som barn. Enligt modern kunde han skilja på olika dansrytmer, som hon spelade på piano redan innan han kunde tala fullständiga meningar.Gillies, Malcolm (ed.). 1990. Bartók Remembered. London: Faber. (cased) (pbk) Vid fyra års ålder kunde han spela fyrtio pianostycken och hans mor började undervisa honom mera regelbundet året därpå.
Béla var ett litet och klent barn. Han led av kroniska hudutslag fram till fem års ålder. När han var sju år dog plötsligt hans pappa, som var rektor för en jordbruksskola. Modern flyttade med Béla och systern Erzsébet till Nagyszőlős - idag Vynohradiv i västra Ukraina - och sedan till Pozsony - nuvarande Bratislava i Slovakien. I Pozsony gav Bartók sin första konsert vid elva års ålder och fick ett varmt mottagande av recensenterna. Bland de stycken han framförde fanns hans allra första komposition, skriven två år tidigare; ett kort stycke kallat A Duna Folyása (Donaus lopp).de Toth, June. 1999. "Béla Bartók: A Biography". Liner notes to Béla Bartók: Complete Piano Works 7-CD set, Eroica Classical Recordings Kort därefter blev han elev hos László Erkel.
Den tidiga karriären 1899–1908 Mellan 1899 och 1903 studerade Bartók vid Liszt-akademien och hade István Thomán, en elev till Franz Liszt, som lärare i piano och János Koessler som lärare i komposition. Vid akademien träffade han också Zoltán Kodály, som influerade honom på många sätt och också förblev hans kollega och en god vän genom hela livet. År 1903 skrev Bartók sitt första större orkesterverk, Kossuth en symfonisk dikt som är en hyllning till den ungerske hjälten Lajos Kossuth, från revolutionen 1848.
Bartók mötte Richard Strauss i Budapest vid uruppförandet av dennes Also sprach Zarathustra 1902 och Strauss kom att bli den främsta inspirationskällan för Bartóks tidigaste kompositioner. När Bartók på sommaren 1904 besökte en semesterort i Transsylvanien hörde han en ung kvinna, Lidi Dósa från KibédEngelska wikipedia, sjunga folkvisor för småbarn som hon passade. Detta tände hans livslånga passion för folkmusik. Från 1907 kom hans musik också att influeras av Claude Debussy, vars kompositioner Kodály fört med sig från Paris. Bartóks storskaliga orkesterverk påminde ännu om Johannes Brahms och Richard Strauss, men vid den här tiden skrev han också ett antal mindre pianostycken som präglades av hans nyvunna intresse för folkmusik. Ett annat tidigt stycke med tydliga influenser av folkmusik är stråkkvartetten nr 1 i a-moll (1908).
År 1907 blev Bartók lärare vid Liszt-akademien. Hans tjänst gjorde att han inte behövde turnera i Europa som pianist utan kunde stanna i Ungern. Bland hans bemärkta studenter då fanns Fritz Reiner, Georg Solti, György Sándor, Ernő Balogh, Lili Kraus, med flera.
Inspirerade både av sitt eget intresse för folkmusik och samtidens nyvaknade intresse för traditionella nationella kulturer företog Bartók och Kodály 1908 en expedition ut på landet för att samla in och forska kring gamla ungerska folkmelodier. Deras upptäckter var överraskande: Den ungerska folkmusiken hade tidigare betecknats som romsk musik (”zigenarmusik”). Det klassiska exemplet på denna missuppfattning är Franz Liszts berömda Ungersk rapsodi för piano, som byggde på den populära konstmusik som spelades av zigenarkapell vid den här tiden. De gamla ungerska folkmelodier som Kodály och Bartók upptäckte hade mycket få likheter med de populära sånger dessa orkestrar framförde. I stället fann de att många folksånger byggde på pentatoniska skalor som påminde om musiken hos orientaliska folk i Centralasien och Sibirien.
Bartók och Kodály började genast använda element från den äkta lantliga ungerska folkmusiken i sina kompositioner. Både Bartók och Kodály använde exakta citat från folkvisor i sina verk och skrev också stycken som direkt kunde härledas till autentiska folkmelodier, till exempel de två häften med pianomusik för barn som Bartók publicerade. Dessa innehöll åttio folkmelodier som han satt ackompanjemang till. Bartóks stil i hans konstmusikaliska kompositioner var en syntes av folkmusik, klassicism och modernism. Hans melodik och harmonik var djupt påverkad av den ungerska folkmusiken, men också av musik från Rumänien och andra länder. Han var särskilt förtjust i de asymmetriska dansrytmer och fräna harmonier man finner i bulgarisk musik. Det mesta av Bartóks musik bjuder på en blandning av nationella och senromantiska element.
Mellanperioden 1909–1939 Privatliv Béla Bartók gifte sig 1909 med Márta Ziegler (1893–1967). Deras son, Béla III, föddes 1910. Bartók skildes 1923 från sin första hustru Márta och gifte om sig med Ditta (Edith) Pásztory (1903–82), som varit hans pianoelev. Hans andra son, Péter, föddes 1924.
Bartók växte upp i ett katolskt hem, men blev tidigt i sitt vuxna liv ateist. Han drogs därefter till unitarismen och konverterade offentligt 1916. Hans son Béla blev senare ordförande för den ungerska unitariska kyrkan.Hughes, Peter. 1999–2007. "Béla Bartók" in Dictionary of Unitarian and Universalist Biography. [n.p.]: Unitarian Universalist Historical Society.
Opera År 1911 skrev Bartók det som skulle komma att bli hans enda opera, Riddar Blåskäggs borg, tillägnad hustrun Márta. Han deltog med den i en tävling, men den refuserades av juryn med motiveringen: ”Omöjlig att iscensätta”.Leafstedt, Carl S. 1999. Inside Bluebeard's Castle. New York: Oxford University Press.
Bartók omarbetade musiken och skrev om slutet inför förberedelserna för uruppförandet 1918. Efter urpremiären tillät inte den reaktionära ungerska regimen, att verkets librettist Béla Balázs som var socialist fick namnges på affischen. Bartók fann sig inte i detta och därför blev det inte några framföranden av verket i Ungern på nästan 20 år., s. 572. Riddar Blåskäggs borg uppfördes ytterligare bara en gång, 1936, innan Bartók emigrerade till USA för återstoden av sitt liv. Trots att han var passionerat hängiven sitt hemland, dess folk och kultur, kände han sig aldrig särskilt lojal varken mot myndigheter eller etablissemang.
Folkmusik och komponerande miniatyr|Bartók spelar in folklig sång på fonograf i Darázs 1909. Efter besvikelsen över det uteblivna operapriset skrev Bartók väldigt lite under flera år. Istället föredrog han, att samla in och arrangera folkmusik. Han gjorde uppteckningar på den Pannoniska slätten av ungersk, slovakisk, rumänsk och bulgarisk folkmusik. Han samlade också in musik från Algeriet. Första världskrigets utbrott tvingade honom att upphöra med expeditionerna och han återvände därför till komponerandet. Han skrev baletten Träprinsen 1914–16 och Stråkkvartett nr 2 1915–17, båda influerade av Claude Debussy. Träprinsen medförde att han nådde viss internationell ryktbarhet.
Han arbetade sedan med en annan balett, Den sällsamme Mandarinen (även Mirakulösa Mandarinen), influerad av Igor Stravinskij, Arnold Schönberg och Richard Strauss. Efter denna följde hans två violinsonater (1921 och 1922), som harmoniskt och formmässigt är något av det mest komplexa han skrivit. Den sällsamme Mandarinen, som är en eländig historia om prostitution, stöld och mord påbörjades 1918, men framfördes inte förrän 1926 på grund av det erotiska innehållet. Han skrev stråkkvartetterna nr 3 och 4 1927 och 1928. Typiska verk för denna period är Divertimento för stråkar (1939) och Musik för stråkar, slagverk och celesta från 1936. Den femte stråkkvartetten (1934) är skriven i en något mer traditionell stil och den sjätte och sista (1939) kvartettens vemod anses bottna i Bartóks mors död och det annalkande kriget i Europa.
Bartók gjorde 1936 en studieresa till Turkiet för att samla in folkmusik.
Andra världskriget och de sista åren 1940–1945 miniatyr|Béla Bartók på en ungersk 1000-forintsedel från 1983. (Ej längre i omlopp.) När situationen i Europa förvärrades efter andra världskrigets utbrott var Bartók fast besluten att lämna Ungern. Han var stark motståndare till nazismen och Ungerns hållning till Tyskland. Efter nazisternas maktövertagande i Tyskland vägrade han att ge konserter där och han bröt med sin tyska förläggare. Hans liberala hållning vållade honom problem med etablissemanget i Ungern. Efter att först ha skickat iväg sina manuskript emigrerade Bartók motvilligt med sin hustru till USA i oktober 1940. De slog sig ner i New York. Sonen Péter anslöt sig till dem 1942 och mönstrade sedan till USA:s flotta. Den äldste sonen Béla stannade kvar i Ungern.
Bartók kände sig aldrig riktigt hemma i USA. Till en början fann han det svårt att komponera. Trots att han var välkänd i USA som pianist, musikolog och pedagog var han inte känd som tonsättare och hans musik väckte mycket lite intresse under hans sista år. Han och hustrun Ditta gav konserter och på grund av ett forskningsstipendium kunde de arbeta i många år på en stor samling av serbokroatiska folksånger. Deras svårigheter under de första åren mildrades av inkomsterna från royalties, undervisning och konsertframträdanden. Även om Bartóks inkomster var osäkra är det en myt att han dog i fattigdom och elände. Det fanns många tillskyndare, som såg till att det fanns pengar och arbetstillfällen för honom. Bartók vägrade allmänt att ta emot direkt välgörenhet. Trots att han inte var medlem i ASCAP (USA:s motsvarighet till Stim), så bekostade ASCAP all vård han behövde under sina sista två år – och Bartók accepterade detta.
De första symptomen på leukemi kom 1940 när hans vänstra axel visade tecken på att stelna. Under 1942 ökade symptomen och han började få feberattacker, men sjukdomen diagnostiserades inte korrekt trots flera undersökningar. Slutligen, i april 1944, ställdes diagnosen leukemi, men nu fanns inte mycket att göra. När hans kropp inte fungerade vaknade Bartóks kreativa energi och han producerade en sista uppsättning mästerverk, delvis tack vare violinisten Joseph Szigeti och dirigenten Fritz Reiner – Reiner hade varit Bartóks elev och vän sedan tiden på akademien. Den sjätte stråkkvartetten skulle ha kunnat bli Bartók sista verk om det inte varit för dirigenten för Boston Symphony Orchestra Sergej Kusevitskijs beställning av en Concerto for Orchestra (Konsert för orkester), som kom att uruppföras i december 1944 och få mycket fina recensioner. Concerto for Orchestra kom snabbt att bli Bartóks mest omtyckta verk, men han levde inte så länge, att han hann uppleva den stora succén. Han fick också en beställning 1944 av Yehudi Menuhin på en sonat för soloviolin. Han skrev också sin tredje pianokonsert, ett behagfullt, nästan nyklassicistiskt verk och han påbörjade också en violakonsert, som dock inte fullbordades.
Béla Bartók dog i New York den 26 september 1945, 64 år gammal. På begravningen deltog endast tio personer av vilka en var hans vän pianisten György Sándor.
Bartók begravdes först i Ferncliff Cemetery i Hartsdale i New York, men under de sista åren av kommunistiskt styre i Ungern i slutet av 1980-talet flyttades kvarlevorna till Farkasrétikyrkogåden i Budapest och Bartók fick där en statsbegravning den 7 juli 1988.