miniatyr|Ove Tjernberg och Gerd Hagman i en uppsättning för folkparkerna 1955. Fröken Julie är en tragedi av August Strindberg från 1888. Pjäsen kretsar kring en ung kvinna och hennes betjänt, utifrån begrepp som makt, klass, lust och kärlek. Den är en av de mest spelade teaterpjäserna och den viktigaste pjäsen relaterad till den litterära naturalismen. Ett flertal gånger har den omvandlats till film och andra medier.
Produktionshistorik Pjäsen hade urpremiär i Köpenhamn 1889. Strindbergs hustru Siri von Essen innehade där titelrollen.
I Sverige var dock stycket svårplacerat, och det fick premiär först 1906 på Akademiska Föreningens teater i Lund. Då hade pjäsen redan före sekelskiftet satts upp i både Tyskland och Frankrike.
Pjäsen innehåller rättframma beskrivningar av sexualitet som var ovanlig för sin tid. I Storbritannien slopades förbudet mot att sätta upp pjäsen offentligt först 1939.
Handling och rollfigurer Kammarspelet om den unga högadliga Julie och betjänten Jean, och deras förehavanden under en midsommarnatt och morgon.
Pjäsens handling utspelas i princip endast i ett kök i högreståndsmiljö.
Fröken Julie: Grevens dotter. Hennes mor uppfostrade henne till att tänka och bete sig som en man, något som inte uppskattas av samtiden. De ständiga motsägelserna har gjort Fröken Julie till en mycket förvirrad person som å ena sidan vet hur hon ska få allt hon vill ha, men å andra sidan inte vet vad det är hon vill ha.
Jean: Betjänt hos greven. Han påstod att han ofta såg Fröken Julie när han var ung och drömde om henne. Sedan dess har han rest mycket och haft många olika jobb och någonstans på vägen insåg han vad han ville göra. Hans mål är att komma upp sig i samhället, en plan som börjar med drömmen om att starta ett eget hotell. Han kommer tillbaka till grevens gård och det dröjer inte länge innan fröken Julie blir en del av hans plan. Han manipulerar henne skoningslöst dit han vill, är ömsom snäll och kall.
Kristin: Kokerskan i grevens hushåll. Väldigt religiös och förlovad med Jean. Hon symboliserar stabilitet och den som är på rätt plats i det naturliga tillståndet för en kvinna. Hennes stabilitet framhäver Jeans och Julies instabilitet och nivåskiftningar.
Greven: Han syns aldrig till, men hans handskar och stövlar står på scen och visar på hans stora inflytande över de två huvudpersonerna, det vill säga fröken Julie och Jean.
Adaptioner Pjäsen har filmatiserats ett antal gånger, däribland 1912 av Anna Hofman-Uddgren, 1951 av Alf Sjöberg, 1999 av Mike Figgis, 2013 av Mikael Berg och 2014 av Liv Ullmann.
Pjäsen har också blivit en balett av Birgit Cullberg med musik av Ture Rangström, uruppförd i Västerås 1950. Den brittiske kompositören William Alwyn satte 1977 operan Miss Julie (efter att den skrivits mellan 1973 och 1976), komplett med ljud som antyder intim samvaro. År 2005 hade den belgiske tonsättaren Philippe Boesmans opera Julie premiär på La Monnaie-operan i Bryssel.
Referenser
Externa länkar
Fröken Julie på Dramawebben
Kategori:Fiktiva figurer från Sverige Kategori:Pjäser av August Strindberg Kategori:Midsommar i fiktion Kategori:Litterära figurer av August Strindberg