miniatyr|Monarkerna i de skandinaviska konstitutionella konungarikerna Sverige, Norge och Danmark samlade i Oslo, Norge (november 1917). Från vänster till höger: Gustaf V av Sverige, Håkon VII av Norge och Kristian X av Danmark. Konstitutionell monarki, även parlamentarisk monarki eller demokratisk monarki, är en typ av monarki där monarken som statschef har mycket begränsade befogenheter som är tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.
Konstitutionella monarkers makt varierar i olika länder. I vissa länder saknar monarken i princip all verkställande och politisk makt och fungerar främst som en ärftlig och symbolisk statschef, medan i andra länder har monarken betydande befogenheter som till exempel vetorätt, att utse vissa offentliga befattningshavare och även att upplösa parlament.
Ibland används också termen semi-konstitutionell monarki, där monarken har befogenheter som ligger i en nivå med en president i ett presidentiellt eller semi-presidentiellt system.
Konstitutionell monarki i olika länder I länder som till exempel Liechtenstein, Monaco, Jordanien, Bahrain, Thailand och Bhutan ger deras konstitutioner monarkerna betydande egna befogenheter, medan i andra som till exempel Storbritannien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Spanien, Lesotho, Malaysia och Japan har monarkerna betydligt mindre eller inget personligt handlingsutrymme alls i utövandet av sin konstitutionella auktoritet.
I de flesta fallen har de konstitutionella monarkierna utvecklats till parlamentariska monarkier, vilket innebär att monarkens befogenheter begränsas av att regeringen utses av riksdagen och utövar den större och avgörande delen av regeringsmakten i överensstämmelse med folksuveränitetsprincipen. Det har vanligen skett genom att utvecklingen gått ditåt i praktiken, genom "praxis".
Ibland har utvecklingen också slutgiltigt kodifierats i konstitutionen, det vill säga skrivits in där. Så är fallet i bland annat Sverige, Danmark och Spanien. Vanligen har parlamentets starka maktställning till exempel över statsbudgeten och genom kontrollmakten över regeringen eller andra historiska orsaker, bidragit till parlamentarismen som i Storbritannien och Norge bland annat. Parlamentarism infördes i praktiken i Norge 1884 genom att Stortinget lyckades fälla en regering i riksrätt.
Historia Den äldsta konstitutionella monarkin spåras tillbaka till hettiterna, ett utdött indoeuropeiskt folk som levde under bronsåldern vars kung var tvungen att dela sin auktoritet med en församling vid namn Panku, vilket motsvarade en lagstiftande församling.
Lista över nuvarande konstitutionella monarkier 2017 var följande länder konstitutionella monarkier:
Australien
Belgien
Danmark
Japan
Luxemburg
Kanada
Norge Nya Zeeland
Storbritannien Sverige
Se även Personalunion Källor
Anmärkningar
Externa länkar
Kategori:Typer av monarkier Kategori:Statsvetenskap Kategori:Statsskick
hu:Monarchia#Alkotmányos monarchia