För den politiska gruppen i Europaparlamentet med samma namn, se Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater).

Europeiska folkpartiet (engelska: European People's Party, EPP) är ett pro-europeiskt, kristdemokratiskt och liberalkonservativt europeiskt parti och sedan Europaparlamentsvalet 1999 det största partiet som finns representerat i Europaparlamentet, där dess ledamöter ingår i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Partiet har även företrädare i Europeiska rådet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen tillhör EPP. Många av EU:s grundare kommer också från partier som sedan kom att ingå i EPP. Förutom EU, har partiet också en majoritet i den parlamentariska församlingen i Europarådet. Partiledare är Manfred Weber sedan den 1 juni 2022.

EPP baserar sin politik på ett antal kristdemokratiska värderingar, däribland människans oinskränkta värde, frihet och ansvar, jämlikhet och rättvisa, sanning, solidaritet och subsidiaritet. Partiet ser sig som den drivande kraften för fördjupad europeisk integration. Dess politik grundar sig på idéer och visioner från ledande personer bakom det europeiska samarbetets bildande, såsom Robert Schuman, Alcide De Gasperi och Konrad Adenauer. Partiet har varit drivande bakom den åtstramningspolitik som genomfördes efter finanskrisen 2007–2008 med syfte att få de offentliga finanserna i balans.

Bland partiets medlemspartier återfinns bland annat tyska CDU och CSU, polska Medborgarplattformen, franska Republikanerna, spanska Partido Popular, italienska Frihetens folk, kroatiska HDZ, svenska Moderaterna och Kristdemokraterna samt finländska Samlingspartiet.

Historia Enligt partiets hemsida är EPP ”den politiska center-höger familjen, vars rötter är djupt grundade i historien och civiliseringen av den europeiska kontinenten och har brutit mark för det europeiska samarbetet från dess början.”

EPP bildades den 8 juli 1976 av kristdemokratiska partier från Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Jean Seitlinger, den dåvarande belgiska premiärministern Leo Tindemans, som också blev partiets första partiledare, och den senare belgiska premiärministern och EPP-partiledaren Wilfried Martens anses som initiativtagarna till EPP:s bildande.

EPP:s plattform baserade sig på idéer och visioner från ledande personer bakom det europeiska samarbetets bildande, såsom Robert Schuman, Alcide De Gasperi och Konrad Adenauer. I förlängningen ville partiet bilda en politisk union med federala och demokratiska institutioner.

I april 1991 beslutade EPP:s partiledare och regeringschefer att kristdemokrati skulle förbli en hörnsten i partiets identitet, men öppnas för brittiska och nordiska konservativa partier med syfte att stärka EPP:s inflytande. Under 2004 tillkom nya konservativa medlemspartier när Europeiska unionen utvidgades österut. I valet 1999 blev EPP för första gången större än Europeiska socialdemokratiska partiet (PES). Under 2000-talet stärkte EPP sitt inflytande i unionens institutioner och dominerade i synnerhet Europeiska rådet vid 2010-talets början.

Den 6 juni 2017 erkändes Europeiska folkpartiet som det andra officiella europeiska partiet, efter Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), i enlighet med det nya regelverk för europeiska partier som trädde i kraft den 1 januari 2017.

I mars 2021 lämnade det ungerska regeringspartiet Fidesz Europeiska folkpartiet efter en längre tids interna stridigheter. Fidesz anklagades av andra partier inom Europeiska folkpartiet för att bland annat underminera demokratin och rättsstatens principer i Ungern.

Ideologi och politiska ståndpunkter EPP baserar sin politik på en pro-europeisk kristdemokrati och partiets grundläggande värderingar såsom människans oinskränkbara värde, frihet och ansvar, jämlikhet och rättvisa, sanning, solidaritet och subsidiaritet. Partiet betraktar sig självt som den drivande kraften bakom den europeiska integrationen. Partiet anser att en marknadsekonomi med fri konkurrens och hög arbetskraftsrörlighet är viktigt för att skapa sysselsättning och göra Europa konkurrenskraftigt.

Organisation Presidiet miniatyr|höger|Joseph Daul, som var partiledare mellan november 2013 och november 2019. EPP leds av ett presidium bestående av partiledaren, partisekreteraren, gruppledaren i Europaparlamentet, tio vice partiledare, eventuella hedersordförande samt partikassören. Även Europaparlamentets talman, Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik ingår i den mån de tillhör EPP.

Partiets politiska församling Partiets politiska församling är dess näst högsta beslutande organ och sammanträder tre till fem gånger per år. Den består av utvalda delegater från EPP:s medlemspartier och associerade partier, medlemsassociationer och andra grupper. Den politiska församlingen beslutar bland annat om medlemskapsansökningar, medlemsavgifter och partiets årliga budget.

Inför varje sammanträde i Europeiska rådet organiserar EPP ett förmöte mellan partiets ledande politiker, däribland partiledaren, företrädarna i Europeiska kommissionen och stats- eller regeringschefer på nationell nivå. Partiet har även regelbundna sammanträden på ministernivå inför sammanträdena i Europeiska unionens råd.

Kongressen Kongressen är partiets högsta beslutande organ och består av delegater från medlemspartierna samt associerade organisationer och grupper. Kongressen väljer presidiet för en period av tre år i taget. Den antar även resolutioner och valmanifest på partiets vägnar.

Samverkande organisationer EPP samarbetar med flera olika organisationer. Europeiska folkpartiets ungdomsförbund (YEPP) är partiets ungdomsförbund och grundades 1997. Ungdomsförbundet består i sin tur av medlemsorganisationer på nationell nivå. EPP har även europeiska kvinno-, student- och företagarförbund associerade till sig.

I Europaparlamentet, Regionkommittén och Europarådets parlamentariska församling finns partigrupper som samlar EPP:s företrädare. EPP samarbetar även med Kristdemokratiska internationalen och Internationella demokratiska unionen. Sedan 2007 har EPP även en egen politisk stiftelse kallad Centrum för europeiska studier (CES).

Partiföreträdare Lista över partiledare 1976–1985: Leo Tindemans (Belgien, CD&V) 1985–1987: Piet Bukman (Nederländerna, CDA) 1987–1990: Jacques Santer (Luxemburg, CSV) 1990–2013: Wilfried Martens (Belgien, CD&V) 2013–2019: Joseph Daul (Frankrike, LR) 2019–nuvarande: Manfred Weber (Tyskland, CSU)

Europaparlamentet

miniatyr|höger|220px|Nuvarande mandatfördelning efter politisk grupp i Europaparlamentet I Europaparlamentet ingår EPP:s ledamöter i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP-gruppen). Med ett 270-tal ledamöter är gruppen den största i parlamentet. Gruppledare är Manfred Weber sedan valet 2014.

Fram till valet 2009 samarbetade EPP med undergruppen Europademokrater (ED) i Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED-gruppen). Efter valet 2009 bröt sig ED med brittiska Konservativa partiet i spetsen ur EPP-ED-gruppen för att bilda en egen politisk grupp kallad Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen). Till följd av detta återbildades EPP-ED-gruppen till EPP-gruppen, som hade existerat fram till valet 1999.

Europeiska rådet och Europeiska unionens råd I Europeiska rådet och Europeiska unionens råd finns EPP representerat med sina stats- eller regeringschefer och ministrar. Inför varje sammanträde i Europeiska rådet träffas de stats- eller regeringschefer som tillhör EPP innan sammanträdet. Vid dessa förmöten brukar även EPP:s partiledare samt andra ledande politiker tillhörande EPP på nationell och europeisk nivå närvara.

Namn Partitillhörighet Medlem sedan Befattning Senaste val Nästa valÅrtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses. EPP(CDU) 2019-12-01 Europeiska kommissionens ordförande 2019 2024 EPP(GERB) 2025-01-16 Bulgariens premiärminister 2024 2028 EPP 2023-02-28 Cyperns president 2023 2028 EPP(Saml) 2023-06-20 Finlands statsminister 2023 2027 EPP(ND) 2019-07-08 Greklands premiärminister 2023 2027 EPP(HDZ) 2016-10-19 Kroatiens premiärminister 2020 2024 EPP(V) 2023-09-15 Lettlands premiärminister 2022 2026 EPP(CSV) 2023-11-17 Luxemburgs premiärminister 2023 2028 EPP(PO) 2023-12-13 Polens premiärminister 2023 2027 EPP(PSD) 2024-04-02 Portugals premiärminister 2024 2028 EPP(PNL) 2025-02-10 Rumäniens president 2019 2025 EPP(M) 2022-10-18 Sveriges statsminister 2022 2026 EPP(ÖVP) 2021-12-06 Österrikes förbundskansler 2019 2024

Europeiska kommissionen I Europeiska kommissionen finns EPP representerat med sina kommissionsledamöter. Sju kommissionsordförande har tillhört EPP och dess föregångare: Walter Hallstein (1958–1967), Franco Maria Malfatti (1970–1972), François-Xavier Ortoli (1973–1977), Jacques Santer (1995–1999), José Manuel Barroso (2004–2014), Jean-Claude Juncker (2014–2019) och Ursula von der Leyen (2019–).

Medlemspartier och parlamentarisk representation Medlemsstat Mandat i nationellt parlament Mandat i Europaparlamentet Nationella medlemspartier Centre démocrate humaniste, Kristdemokratisk och Flamländsk Agrariska folkunionen, Demokrater för ett starkt Bulgarien, Demokratiska partiet, Förbundet av demokratiska krafter, Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling Demokratisk samling Konservative Folkeparti, Kristendemokraterne Isamaa Samlingspartiet Republikanerna Ny demokrati Fine Gael Forza Italia, Mittenunionen, Popolari UDEUR Kroatiska demokratiska unionen Enhet Fosterlandsförbundet – Litauiska kristdemokrater Kristsociala folkpartiet Partit Nazzjonalista Kristdemokratisk appell Medborgarplattformen, Polska folkpartiet Centro Democrático e Social – Partido Popular, Partido Social Democrata Liberaldemokratiska partiet, Ungerska demokratiska unionen i Rumänien Kristdemokratiska rörelsen, Slovakiska demokratiska och kristliga unionen, Ungerska koalitionens parti Nova Slovenija, Slovenska demokratiska partiet Partido Popular, Unió Democràtica de Catalunya Kristdemokraterna, Moderaterna Kristna och demokratiska unionen, TOP 09 CDU, CSU Kristdemokratiska folkpartiet Österrikiska folkpartiet

Valresultat Nedan redovisas valresultatet för EPP och dess föregångare i andel vunna mandat i val till Europaparlamentet.

Utanför EU

I länder Genom allierade och åskådarpartier har EPP fyra statsöverhuvuden och regeringar i Europeiska icke-EU länder. Förutom dessa fyra har EPP har även en av Bosniens tre presidenter som just nu regerar i landet. De är alla välkomna till EPP:s toppmöten.

De nuvarande, regerande statsöverhuvudena är: Serzh Sargsyan (Armenien) Denis Zvizdić (Bosnien-Hercegovina) Iurie Leancă (Moldavien) Aleksandar Vučić (Serbien)

I EPP ingår också andra statsöverhuvuden och regeringar, men dessa närvarar vanligtvis inte på mötena eftersom det är andra ledare från deras länder som istället kommer. Det är premiärminister Vjekoslav Bevanda, president Gjorge Ivanov, president Bujar Nishani och president Abdullah Gul. Detsamma gäller för Doris Leuthard, Teodoro Lonfernini, en av San Marinos ledare och medlemmar från Swiss Federal Council.

I Europarådet Gruppen från EPP i den parlamentariska församlingen i Europarådet försvarar yttrandefrihet och informationsfrihet, liksom tankefrihet och religionsfrihet. Gruppen förespråkar också subsidiaritetsprincipen och lokal självständighet, liksom försvaret av nationella, sociala och övriga minoriteter. EPP-gruppen inkluderar också medlemmar från partier som inte är relaterade till EPP självt; medlemmar från den patriotiska unionen (Lichtenstein), the National and Democratic Union (Monaco) och Serbiens progressiva parti.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa