Fredrik Stenbock, född 22 mars 1607, död 29 juli 1652 i Stockholm, var en svensk greve i adelsätten Stenbock, hovrättspresident, riksråd och militär. Han var son till Gustav Eriksson Stenbock. Vid faderns död 1629 blev han huvudman för ätten. Han var far till Johan Gabriel Stenbock och Maria Elisabeth Stenbock.
Biografi Fredrik Stenbock var den förste att bära namnet Fredrik inom den svenska adeln. Namnet fanns i mormoderns hertigsläkt där en Fredrik stupat i svensk tjänst i slaget vid Kirkholm 1605. Stenbock skrevs in som student vid Uppsala universitet 1621Uppsala universitets matrikel: Första bandet 1595–1700: (Uppsala 1900–1911) sid. 29. Det har ej kunnat verifieras att han var kammarherre hos Gustav II Adolf, i sitt grevebrev uppges han ha tjänstgjort i hans majestäts "cammer". Våren 1627 blev Fredrik Stenbock i berusat tillstånd vid Dirschau nedslagen från sin häst och tillfångatagen av polackerna. Han blev ryttmästare vid Smålands ryttare 1628 och överste 1631. Han deltog i det polska, preussiska och tyska krigen. I slaget vid Lützen den 6 november 1632 blev han skjuten i benet och så svårt sårad under striderna med Piccolomini att han blev oförmögen att leda sina skvadroner; vilket ledde till att kungen övertog befälet och stupade. Stenbock bar blodfanan i likprocessionen för Gustav II Adolf 1634. Han gifte sig senare samma år på slottet Tre Kronor i Stockholm med friherrinnan Catharina De la Gardie (1616–1680), dotter till riksrådet och ståthållaren Johan De la Gardie.
År 1641 utnämndes han till överste vid Adelsfanan och inbröt 1644 från Småland i Halland,Horn 1961, s. 63 som han för svensk räkning intog. Han blev riksråd och hovrättsråd i Svea hovrätt 1645. Han var president i Göta hovrätt 1648–1651. 1650 blev han lagman i Tiohärads lagsaga. 1651 upphöjdes han i grevligt stånd med grevskapet Bogesund (nu Ulricehamn) med underlydande i Västergötland.
Fredrik Stenbock begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm. 1668 flyttades kvarlevorna till Uppsala domkyrka.Herman Bengtsson: Uppsala domkyrka VI. Gravminnen: (Uppsala 2010) sid. 198
Egendom Stenbock var greve till Bogesund, friherre till Kronobäck och Öresten, herre till Torpa stenhus, Kungslena, Lönnarp, Lindholmens gård i Orkesta socken och Sjö slott, med flera.
Familj Stenbock gifte sig 24 november 1634 på Stockholms slott med friherrinnan Catharina De la Gardie (1616–1680), dotter till riksrådet, friherre Johan Pontusson De la Gardie och friherrinnan Catharina Oxenstierna. De fick tillsammans barnen Gustaf Fredrik Stenbock (1637–1647), Johan Erik Stenbock (1639–1639), riksmarskalken, riksrådet Johan Gabriel Stenbock (1640–1705), hovmästarinnan Maria Elisabeth Stenbock (död 1693) som var gift med landshövdingen, greve Axel Lillie och Erik Svante Stenbock (1642–1642).
Noter
Källor Nordisk familjebok (1917), band 26, sp. 1211 f. länk Svenskt biografiskt lexikon band 33 (2007–2011) sid. 253 Den introducerade svenska adelns ättartavlor band VII (Stockholm 1932) sid. 572–573 Horn, Agneta Leverne. Bonniers förlag, Stockholm 1961 Bo Eriksson: Lützen 1632 (2006)
Kategori:Födda 1607 Kategori:Avlidna 1652 Kategori:Svenska riksråd under 1600-talet Kategori:Hovrättspresidenter i Göta hovrätt Kategori:Lagmän i Tiohärads lagsaga Kategori:Svenska militärer under 1600-talet Kategori:Personer i trettioåriga kriget Kategori:Svenska grevar under 1600-talet Fredrik 01 Kategori:Män Kategori:Gravsatta i Uppsala domkyrka Kategori:Deltagare i slaget vid Lützen