Allan Edwall

Johan Allan Edwall, född 25 augusti 1924 i Hissmofors, Rödöns församling (i nuvarande Krokoms kommun), Jämtland, död 7 februari 1997 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016). var en svensk skådespelare, regissör, teaterdirektör, författare, visdiktare och barnboksuppläsare samt teaterpedagog vid Statens scenskola.

Biografi Edwall växte upp i det jämtländska brukssamhället Hissmofors som son till arbetaren Karl Edvall och Magdalena Jonsson av släkten Tangen. Johan Edwall var 17 år då han flyttade till Skeppsholmen i mars 1942. Han gick på Dramatens elevskola 1949–1952, bland skol- och klasskamraterna kan nämnas Jan-Olof Strandberg, Margaretha Krook, Max von Sydow och Jan Malmsjö. Edwall var verksam vid Dramaten 1952–1955, 1958–1962 och 1963–1971. Han var frilans 1955–1957 och från 1972. Edwall var verksam inom TV-teatern från 1962 och vid Marionetteatern 1964.

Skådespelaren 240px|miniatyr|Kvartetten som sprängdes. TV-teater 1962. Medverkande: Ove Tjernberg, Allan Edwall, Olof Widgren och Lars Lind. Edwall var en skådespelare med mycket personlig framtoning, och fick sitt stora folkliga genombrott i och med tv-dramatiseringen av August Strindbergs Hemsöborna (1966), där han spelade den tragikomiske drängen Carlsson. Han spelade också bildhuggaren Olle Montanus i Röda rummet (1970). På film gjorde han flera bemärkta roller, bland annat som familjefadern och teaterdirektören Oscar Ekdahl i Fanny och Alexander (1982) och som den frikyrklige bonden Danjel i Utvandrarna-filmerna.

Edwall var med i alla långfilmer som under åren 1971–1984 gjordes efter Astrid Lindgrens böcker, med undantag av Världens bästa Karlsson. För barnen är Edwall därför mest känd som Anton, pappan till Emil i Lönneberga (1971), farfar till Elvis Karlsson i Maria Gripes Elvis! Elvis! (1977), Skorpan Lejonhjärtas låtsasfarfar Mattias i Bröderna Lejonhjärta (1977), Madickens granne farbror Nilsson i Du är inte klok, Madicken (1979) och Madicken på Junibacken (1980), luffaren Paradis-Oskar i Rasmus på luffen (1981) samt gammelrövaren Skalle-Per i Ronja Rövardotter (1984).

Regissören Själv skrev Edwall manus till och regisserade flera långfilmer, bland annat Åke och hans värld (1984) och Mälarpirater (1987). På Kungliga Dramatiska Teatern och Stockholms stadsteater, dit han var knuten i flera omgångar, regisserade han pjäser som han skrivit själv. År 1986 startade han en egen teater i Stockholm, Teater Brunnsgatan Fyra, där han ägnade sig åt allt ifrån biljettförsäljning till skådespeleri. Vid denna teater inledde han ett samarbete med Kristina Lugn, som tog över som konstnärlig ledare 1997. Sedan 2011 är det Lugns dotter Martina Montelius som driver teatern.Montelius tar över Brunnsgatan 4 Göteborgs-posten 2011-01-08

Musikern Edwall skrev egna visor, både text och musik. Musiken påminner om folkmusik, med inslag av fiol och dragspel, ofta i moll. Texterna vittnar om ett starkt samhällsengagemang med sympati för de fattiga och utsatta. Edwall sjöng in sina visor på sina skivor Grovdoppa (1979), Färdknäpp (1981), Gnällspik (1982), Ramsor om dom och oss (1982), Vetahuteri (1984) och postuma Aftonro (2005). En del av dessa tolkas av Stefan Sundström på cd:n Sundström spelar Allan (2002). Några av hans mest kända visor är "Den Lilla Bäcken", "Förhoppning" och "Årstider". Rent stilistiskt var Edwalls visor ofta blandningar av lyriska formuleringar och burleskt folkliga uttryck, ofta med dialektala inslag. Enstaka visor sjöng han även på sin hembygds jämtska. Jämte sympatier för samhällets svaga är miljöförstöring, kritik mot kapitalismen och tillbakablickar på livet såsom det blev vanliga teman i Edwalls visor.

Det nystartade skivbolaget National tog 2002 hand om Allan Edwalls låtskatt och släppte hösten 2002 samlingen Den lilla bäcken – Allans bästa, som sålde mer än 24 500 exemplar, och har sedan återutgivit Allans samtliga skivor på cd och gjort hans musik tillgänglig på nytt till gammal och ny publik.

År 2006 vann Edwall en grammis (postumt) i den öppna kategorin för sina visor och CD-boxen Alla Allans visor. Motivering löd "På Alla Allans visor träder en träffsäker hopknåpare av texter och melodier fram. Egensinniga beskrivningar av personligheter i den påstådda periferin".

Hans vän och motspelare Erland Josephson skrev om Edwall efter hans bortgång: "Han var udda. Men han lyckades ta mig fan vara udda på ett universellt sätt!"

Övrigt Edwall skrev fyra romaner: Protokoll (1954), Ljuva läge (1967), Engeln (1974) och Limpan (1977). Två av romanerna har blivit film – Engeln (TV-film 1974 och uppföljare 1976) och Limpan (1983).

Edwall var aktiv i Vänsterpartiet. I boken Då kan man lika gärna kittla varandra. En bok om Allan Edwall så lyfts det fram att han deltagit i och stött ett flertal fackliga strejker, demonstrerat ivrigt under sitt liv och även hållit tal.

Edwall var värd för Sommar den 29 juli 1989.

Familj Allan Edwall var 1957–1965 gift med journalisten Britt Edwall och fick med henne tre barn: Mattias, Måns och Malin. Han hade även sonen Michael i ett tidigare äktenskap. Allan Edwall avled 72 år gammal i prostatacancer den 7 februari 1997.

Utmärkelser 1960 – Svenska Dagbladets Thaliapris"I rampljuset : Thaliapris till Edwall", Panorama 61 : En bokfilm från BFB, Bonniers, Stockholm 1961. 1970 – Gösta Ekman-stipendiet 1971 – Svenska teaterkritikers förenings Teaterpris 1974 – Guldbaggen för bästa manliga huvudroll i Emil och griseknoen 1975 – Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning" 1980 – O'Neill-stipendiet 1981 – Litteris et Artibus 1983 – Svenska Akademiens teaterpris 1985 – Hedersledamot vid Norrlands nation i Uppsala 1987 – Filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1988 – Ture Nerman-priset 1990 – Natur & Kulturs kulturpris 1990 – Expressens teaterpris 1993 – Evert Taube-stipendiet 1996 – Piratenpriset 2005 – Grammis för samlingsboxen Alla Allans visor i "Årets öppen kategori" (postumt)

Edwall har en gata uppkallad efter sig i Örnsberg inom Stockholms kommun.

Allan Edwall-stipendiet delas sedan 1990 ut varje trettondedag jul på Folkets hus i Hissmofors till hans minne.

Filmografi Filmroller

Allan Edwall, svenskfildatabas.se.

(berättarröst)

(röst)

TV-roller

1958 – Hughie (Charlie Hughes) 1959 – Lilith (teaterregissör) 1961 – Mr Ernest (doktor Chasuble) 1962 – Stolarna (gammal man) 1962 – Kvartetten som sprängdes (Fogel) 1963 – Misantropen (Acaste) 1963 – Topaze (Albert Topaze) 1963 – Ett drömspel (Enkel) 1965 – Janus (Denny) 1965 – Thérèse Raquin (Camille) 1965 – En florentinsk tragedi (Simone) 1965 – Gustav Vasa (Engelbrekt) 1965 – Hans nåds testamente (Vickberg) 1966 – Hemsöborna (Carlsson) (Magnus Eriksson) (Montanus) (Mats Larsson) 1972 – Spöksonaten (den gamle mannen) 1972 – Barnen i höjden (professor) 1973 – Vem älskar Yngve Frej (Gustafsson) 1974 – Engeln (Engeln) 1976 – Engeln II (Engeln) (Aldo Samuel) 1978 – Bröllopsfesten

1983 – Hustruskolan (Arnolphe) 1990 – I morgon var en dröm (Markus) (den gamla pojkvännen)

Regi

1984 – Svenska folkets sex och snusk (TV) 1986 – Den nervöse mannen (TV)

Filmmanus

1974 – Engeln (TV) 1976 – Engeln II (TV)

1984 – Svenska folkets sex och snusk (TV) 1985 – Det är mänskligt att fela (TV) 1986 – Den nervöse mannen (TV)

Teater Roller År Roll Produktion Regi Teater 1950 EldarenEn radiobragd Charlotte Chorpenning Arne Ragneborn Dramaten 1951 AlfredOnkel Toms stuga Harriet Beecher Stowe Carl-Henrik Fant Dramaten MålarenSander, spögubbeKrigsrådet Anfelt, grevarnas f d informatorGefyr Amorina Carl Jonas Love Almqvist Alf Sjöberg Dramaten Kören: Den döveSimon trollkarlen Tore Zetterholm Arne Ragneborn Dramaten 1952 Clemens, en vandrande studentDe vises sten Pär Lagerkvist Alf Sjöberg Dramaten Harlekino Harlekino och Harlekina Else Fisher Kurt-Olof Sundström Dramaten 1956 Albert Topaze Topaze Marcel Pagnol Sandro Malmquist Riksteatern 1957 Ivanov Ninotchka Marc-Gilbert Sauvajon Sven Lindberg Intiman 1958 Månfåglarna Marcel Aymé Yngve Nordwall Malmö stadsteater Kammarjunkaren Sagan Hjalmar Bergman Ingmar Bergman Malmö stadsteater 1961 Gubben Stolarna (Les Chaises) Eugène Ionesco Alf Sjöberg Dramaten 1962 Cheston Resan (Le voyage) Georges Schehadé Alf Sjöberg Dramaten1963 Svejk, hundhandlare i PragSvejk i andra världskriget Bertolt Brecht Alf Sjöberg Dramaten 1966 Felix Tre trappor utan hiss med en delvis skymd utsikt över Golden Gatebron Bill Manhoff Mimi Pollak Scalateatern 1979 Enst Armfeldt Mannen på trottoaren Per Olov Enquist och Anders Ehnmark Staffan Roos Dramaten 1982 Sjumilasteget, valack Historien om en häst Leo Tolstoj Lars Edström Stockholms stadsteater 1983 Allan Svensson 1984 Tor Isedal

Regi År Produktion Upphovsmän Teater 1981 Stora landsvägen August Strindberg Riksteatern

Radioteater Roller År Roll Produktion Regi 1952 Edvin, målare Änkeman Jarl Vilhelm Moberg Lars Madsén 1954 Alfred Fipps Pojken med kärran Christopher Fry Palle Brunius 1957 Stationsskrivare Håkan Grane Grönt för mord Folke Mellvig Arne Mattsson 1959 Städaren Vägglusen Vladimir Majakovskij Staffan Aspelin 1963 Den spenslige Bastu på badort Hans Abramson Hans Abramson

Bibliografi

Diskografi

Postumt utgivet

Musiktryck (Göteborg: Ejeby)

Referenser

Tryckta källor Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993

Webbkällor

Allan Edwall på Malmö stadsteater Allan Edwall på Stiftelsen Ingmar Bergmans hemsida Allan Edwall på Discogs (diskografi)

Noter

Vidare läsning

Externa länkar

Allan Edwall på Svensk mediedatabas

Kategori:Svenska skådespelare under 1900-talet Kategori:Alumner från Dramatens elevskola Kategori:Svenska viskompositörer Kategori:Hedersdoktorer vid Umeå universitet Kategori:Hedersledamöter vid Norrlands nation Kategori:Födda 1924 Kategori:Avlidna 1997 Kategori:Personer från Rödöns socken Kategori:Män Kategori:Guldbaggen för bästa manliga huvudroll Kategori:Grammis-vinnare Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus Kategori:Författare från Jämtland Kategori:Sommarvärdar 1989

Allan Edwall

Źródło i licencja