1808 (MDCCCVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser Januari 11 januari – Det svenska Evangeliska sällskapet instiftas i protest mot Napoleonkrigen och upplysningsfilosofins förakt för religioner. Dess första möte hålls den 14 maj. 22 januari – Portugals kungliga familj beeger sig till Brasilien under Napoleonkrigen.World Statesmen (läst 6 april 2011) 24 januari – Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks, på Gustavs 62:a födelsedag.
Februari miniatyr|höger|Finska kriget. 21 februari – Finska kriget utbryter genom att ryssarna under general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden utan krigsförklaring anfaller Finland vid Abborfors. Februari – Sverige sluter subsidiekonventioni med Storbritannien.
Mars 1 mars – Svenskarna, under överbefälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor, slår tillbaka det ryska anfallet. 2 mars – Ryska trupper intar Helsingfors och belägringen av Sveaborg inleds. 13 mars – Vid Kristian VII:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik VI, som i praktiken har varit Danmark-Norges regent sedan 1784, eftersom fadern är psykiskt sjuk. Dagen därpå förklarar Danmark krig mot Sverige. 14 mars Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna har tänkt landstiga med fransmännen i Skåne, men hindras av brittiska flottan. Kung Gustav IV Adolf beslutar att införa lantvärnet, som skall omfatta alla ogifta svenska män mellan 18 och 25 år. Antalet begränsas dock till 30 000 man. 18 mars – Svartholms fästning kapitulerar för ryssarna.
April 1 april – Den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco får av tsaren i uppdrag att ockupera Gotland. 16 april – Svenskarna blir besegrade av ryssarna i slaget vid Pyhäjoki. 18 april Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Siikajoki. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lier. 22 april – Ryssarna landstiger på Gotland vid Slesviken. 23 april – Efter att ha diskuterat läget med representanter för Visby stad kapitulerar den svenska styrkan på Gotland för ryssarna. 25 april – Bodisco förklarar Gotland ockuperat för ryske tsarens räkning, med honom själv som guvernör. 27 april – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Revolax varvid svenskarna börjar förbereda en våroffensiv. 28 april – Svenska skärgårdsflottan besegrar den danska i skärgårdsslaget vid Strömstad.
Maj 1 maj – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pulkkila. 3 maj – Amiral Carl Olof Cronstedt kapitulerar och överlämnar fästningen Sveaborg till ryssarna.Det hände i dag 9 maj – Svenskarna (ålänningarna) besegrar ryssarna i Kumlingeslaget. 14 maj – Svenska trupper landstiger på Gotland vid Sandviken. 16 maj – De ryska styrkorna på Gotland kapitulerar för svenskarna och skall lämna ön inom två dagar samt under ett år inte gå i tjänst mot Sverige.
Juni 10 juni – Svenskarna besegras av danskarna i första slaget vid Prestebakke. 14 juni – Danskarna besegras av svenskarna i andra slaget vid Prestebakke. 19 juni – Svenskarnas landstigningsförsök vid Åbo misslyckas. 24 juni En svensk landstigning sker vid Lemo och Vasa, vilken dock misslyckas. Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Nykarleby. 30 juni Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Åbo. Gustav IV Adolf beger sig till Finland och lägger därmed planerna på att erövra Norge åt sidan.
Juli 14 juli – Svenskarna under Carl Johan Adlercreutz besegrar ryssarna i slaget vid Lappo.
Augusti 2 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Sandöström. 10 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kauhajoki. 17 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Alavo. 20 augusti – Svenskarna besegras av ryssarna i det första slaget vid Ömossa. 21 augusti – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Karstula.Det hände i dag 29 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lappfjärd. 30 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Grönvikssund.
September 1 september – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Ruona. 6 september – Det andra slaget vid Ömossa utkämpas mellan svenskarna och ryssarna med okänd utgång. 12 september – Slaget vid Berby utkämpas mellan svenskarna och Danmark-Norge med dansk-norsk seger. 13 september – Svenskarna under Georg Carl von Döbeln besegrar ryssarna i slaget vid Jutas. 14 september – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Oravais. 18 september – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Palva sund. 29 september – Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Lohteå.
Oktober 2 oktober – Katastrofen vid Limön inträffar.Det hände i dag 27 oktober – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Virta bro.
November 19 november – Konventionen i Olkijoki sluts mellan Sverige och Ryssland. Hela Finland upp till Kemi älv faller i ryssarnas händer. 20 november – Svenska hären börjar utrymma Finland.
December 7 december – Stillestånd sluts på den norska fronten mellan Sverige och Danmark. 13 december – De sista svenska soldaterna lämnar Finland.
Okänt datum Royal Anti-Slave Squadron börjar sin blockad mot den afrikanska slavhandeln.
Födda Första kvartalet Januari 8 januari – James Madison Wells, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867. 13 januari – Salmon P. Chase, amerikansk jurist. 19 januari – Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.
Februari 4 februari – Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare. (död 1856) 15 februari – Robert H. Morris, amerikansk demokratisk politiker, borgmästare i New York 1841–1844. (död 1855) 26 februari – Honoré Daumier, fransk litograf, målare och skulptör. (död 1879)
Mars 4 mars – Frederik Stang, norsk politiker. (död 1884) 6 mars – Sophie Adlersparre, svensk konstnär. (död 1862)
Andra kvartalet April 7 april – Frédéric Gaillardet, fransk författare. (död 1882) 13 april – Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare. (död 1889) 14 april – William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865. (död 1902) 16 april – Caleb B. Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist. (död 1864) 20 april – Napoleon III, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870. (död 1873)
Maj 2 maj – Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen. 30 maj – Caroline Chisholm, australisk filantrop och politisk aktivist.
Juni 13 juni – Patrice de Mac-Mahon, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.
Tredje kvartalet Juli 31 juli – Ferdinand Wüstenfeld, tysk arabist.
Augusti 2 augusti – Augustus C. French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1846–1853. 3 augusti – Hamilton Fish, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877. 10 augusti – Carl Friedrich Weitzmann, tysk musiker. 30 augusti – Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
September 7 september – Peter G. Van Winkle, amerikansk politiker, senator 1863–1869. (död 1872) 9 september – Wendela Hebbe, svensk journalist, översättare och författare. (död 1899) 12 september – August von Werder, preussisk militär. (död 1887) 14 september – Georg Friedrich Kolb, tysk politiker och publicist. (död 1884)
Fjärde kvartalet Oktober 1 oktober – Mary Anna Custis Lee, amerikansk författare och konstnär. (död 1873) 5 oktober – Wilhelm Weitling, tysk författare och politisk tänkare. (död 1871) 6 oktober – Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863. (död 1863) 15 oktober – Moritz Schreber, tysk reformpedagog. (död 1861) 20 oktober – Karl Andree, tysk geograf. (död 1875) 24 oktober Bernhard von Cotta, tysk geolog. (död 1879) Ernst Richter, tysk musiker. (död 1879)
November 29 november – William F. Johnston, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1848–1852. (död 1872)
December 7 december – Hugh McCulloch, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1865–1869 och 1884–1885. 8 december – Elias Sehlstedt, svensk lyriker. 15 december – James E. Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857. 19 december – Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois. 29 december – Andrew Johnson, amerikansk politiker, USA:s president 1865–1869.
Avlidna Första kvartalet Januari 23 januari – Friederike Charlotte av Brandenburg-Schwedt, 62, tysk regerande abbedissa och monark av den självstyrande klosterstaten Herfords stift.
Februari 8 februari – Ove Høegh-Guldberg, 76, dansk statsman. 20 februari – Gerard Lake, 1:e viscount Lake, 63, brittisk militär.
Mars 3 mars – Johan Christian Fabricius, 63, dansk zoolog. 13 mars – Kristian VII, 59, kung av Danmark och Norge sedan 1766.
Andra kvartalet April 15 april – Hubert Robert, 74, fransk konstnär.
Maj 5 maj – Pierre Jean George Cabanis, 50, fransk läkare och filosof.
Juni 5 juni – Christoph Gottfried Bardili, 47, tysk filosof.
Tredje kvartalet Juli 14 juli – Carl Gustaf Ramsay, 25, finländsk militär och målare.
Augusti 13 augusti – Étienne Pierre Ventenat, 51, fransk botaniker. 19 augusti – Fredrik Henrik af Chapman, 86, svensk skeppsbyggare.
September 13 september – Saverio Bettinelli, 90, italiensk författare.
Fjärde kvartalet Oktober 1 oktober – Carl Gotthard Langhans, 75, tysk arkitekt. 21 oktober – Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare. 27 oktober – Jakob Henrik Zidén, 22, finländsk militär, stupad.
November 26 november – Richard Potts, 55, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.
December 9 december – Marianne Kirchgessner, 39, tysk musiker.
Referenser Svenska Slagfält, Lars Ericson m fl, sid 406-419. Hans Dahlberg, Vårt 1800-tal, sid 45-49.
Fotnoter
Externa länkar