Socialstyrelsen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Socialdepartementet. Myndigheten arbetar med frågor som rör hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen tar bland annat fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik, utfärdar legitimationer och andra behörighetsbevis, fördelar vissa statsbidrag samt stödjer och samordnar arbetet med beredskap inom hälsa, vård och omsorg.
En myndighet med namnet Socialstyrelsen inrättades 1912. Den nuvarande myndigheten bildades den 1 januari 1968 genom att den dåvarande Socialstyrelsen och Medicinalstyrelsen ersattes av en ny myndighet med namnet Socialstyrelsen.
Uppgifter
Socialstyrelsen är en nationell kunskapsmyndighet inom vård och omsorg. Myndighetens uppgifter regleras huvudsakligen i förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. Bland uppgifterna ingår att ta fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik samt att följa upp och utvärdera utvecklingen inom myndighetens verksamhetsområden. Myndigheten utfärdar legitimationer och andra behörighetsbevis för hälso- och sjukvårdspersonal, fördelar vissa statsbidrag och samordnar hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarliga händelser.
Socialstyrelsen stödjer även utvecklingen av hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten genom bland annat nationella kunskapsstöd, nationella riktlinjer, försäkringsmedicinskt beslutsstöd, nationella screeningprogram och arbete med patientsäkerhet. Myndigheten ansvarar också för flera nationella register och tillhandahåller officiell statistik inom sina verksamhetsområden.
Socialstyrelsen ansvarar för arbetet med nationell högspecialiserad vård, där vård som är komplex eller sällan förekommande koncentreras till ett begränsat antal vårdenheter i landet. Myndigheten ansvarar även för frågor om donation och transplantation av organ, vävnader och celler samt för Donationsregistret.
Tillsynen över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt LSS överfördes 2013 från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som inrättades den 1 juni 2013 som en renodlad tillsyns- och tillståndsmyndighet.
Det nationella samordningsansvaret för smittskydd överfördes från Socialstyrelsen till Folkhälsomyndigheten den 1 juli 2015. Samma år fick Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ett utvidgat uppdrag att även genomföra vetenskapliga kunskapsöversikter inom socialtjänstens område.
Verksamhet
Socialstyrelsens verksamhet riktar sig främst till beslutsfattare och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst, men myndigheten tillhandahåller även information och kunskapsunderlag för allmänheten. Myndigheten samverkar bland annat med regioner, kommuner, andra statliga myndigheter och internationella organisationer.
Föreskrifter och allmänna råd
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ges ut i den gemensamma författningssamlingen HSLF-FS tillsammans med sju andra myndigheter: E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Rättsmedicinalverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. HSLF-FS omfattar främst områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa. Författningssamlingen innehåller föreskrifter, allmänna råd och kungörelser.
Föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd är generella rekommendationer om hur lagar, förordningar och föreskrifter kan eller bör tillämpas.
Kunskapsstöd och nationella riktlinjer
Socialstyrelsen tar fram och förvaltar olika former av nationella kunskapsstöd för hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Bland dessa finns nationella riktlinjer, kunskapsstöd med eller utan nationella rekommendationer samt försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Register och statistik
Socialstyrelsen utvecklar och förvaltar nationella hälsodata- och socialtjänstregister och ansvarar för officiell statistik inom flera områden. Bland hälsodataregistren finns bland annat Patientregistret, Cancerregistret, Medicinska födelseregistret och Dödsorsaksregistret. Myndigheten tillhandahåller även statistik och data för bland annat forskning och uppföljning.
Legitimationer
Socialstyrelsen prövar ansökningar om legitimation för 22 yrken inom hälso- och sjukvården. Myndigheten utfärdar även bevis om specialistkompetens för läkare, tandläkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker samt handlägger ärenden om särskilt förordnande och andra behörighetsfrågor.
Socialstyrelsen ansvarar också för registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och personal med bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska (HOSP).
Socialstyrelsen är värdmyndighet för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och sköter handläggning och administration åt nämnden. HSAN prövar bland annat frågor om prövotid, återkallelse av legitimation och begränsning eller indragning av förskrivningsrätt.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) innehåller rekommendationer om sjukskrivning och bedömning av arbetsförmåga. Det riktar sig främst till sjukskrivande läkare och kan även användas av handläggare vid Försäkringskassan. Beslutsstödet innehåller både övergripande principer och rekommendationer för olika diagnoser och tillstånd.
Det försäkringsmedicinska beslutsstödet har funnits sedan 2007 och togs fram inom ramen för ett gemensamt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Försäkringskassan om en mer kvalitetssäkrad och enhetlig sjukskrivningsprocess.
Uppgifter vid kris och krig
Sedan den 1 oktober 2022 är Socialstyrelsen beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg. Myndigheten samordnar och övervakar planeringen av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap samt stödjer regioner och kommuner i deras arbete med krisberedskap och civilt försvar.
Socialstyrelsen ansvarar även för förberedelser för försörjningsberedskap inom sitt område, planerar och genomför beredskapsåtgärder och övningar samt leder och samordnar svenska katastrofmedicinska insatser utomlands.
Myndigheten har dygnet runt-beredskap med tjänsteman i beredskap (TiB) och kan aktivera sin krisorganisation vid allvarliga händelser.
Socialstyrelsen har även fått uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården och tandvården. Arbetet omfattar bland annat analyser av personalbehov, befattningar och utbildningsbehov.
Nationell högspecialiserad vård
Socialstyrelsen ansvarar för den nationella processen för högspecialiserad vård. Nationell högspecialiserad vård är vård som är komplex eller sällan förekommande och som får bedrivas vid som mest fem enheter i landet. Socialstyrelsen beslutar vilka vårdområden som ska vara nationellt högspecialiserade, medan Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutar vilka regioner som får tillstånd att bedriva vården och vilka villkor som ska gälla.
Digitalisering och interoperabilitet
Socialstyrelsen har länge haft uppgifter inom nationell informationsstruktur, klassifikationer, terminologi och andra frågor som rör informationsutbyte inom vård och omsorg. Från den 1 juni 2026 överfördes dock vissa uppgifter som stödjer interoperabilitet till E-hälsomyndigheten. Överföringen omfattade bland annat ansvaret för Snomed CT, hälsorelaterade klassifikationer och nationell informationsstruktur. Ett 20-tal medarbetare följde med till E-hälsomyndigheten.
Socialstyrelsen behåller bland annat ansvaret för termbanken, systemet för diagnosrelaterade grupper (DRG) och utvecklingen av socialdataregister.
ICD-11
Socialstyrelsen arbetar med övergången från ICD-10-SE till ICD-11, Världshälsoorganisationens elfte revision av den internationella sjukdomsklassifikationen. ICD-11 ska enligt Socialstyrelsens nuvarande tidsplan börja användas i Dödsorsaksregistret den 1 januari 2027. Målsättningen är att ICD-11 ska användas i Socialstyrelsens hälsodataregister från 1 januari 2028.
Organisation
Socialstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen har det formella ansvaret för verksamheten och generaldirektören är myndighetens chef och ansvarar för den löpande verksamheten inför styrelsen.
Socialstyrelsen har fyra verksamhetsområden och elva avdelningar. Myndigheten hade 1 053 anställda den 31 december 2025.
mini|Socialstyrelsens kontor på Rålambsvägen.
Socialstyrelsen har lokaler på Rålambsvägen 3 och Gjörwellsgatan 30 i Stockholm.
Ledning
Myndigheten leds av en styrelse som utses av regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten inför styrelsen.
Björn Eriksson är generaldirektör sedan den 15 augusti 2024. Hans förordnande gäller i sex år.
Verksamhetsområden och avdelningar
Socialstyrelsen är organiserad i fyra verksamhetsområden: behörighet, analys och statistik; sjukvård; socialtjänst; samt utveckling, stöd och beredskap.
Verksamhetsområde behörighet, analys och statistik
Analysavdelningen Statistikavdelningen Avdelningen för behörighet och statsbidrag
Verksamhetsområde sjukvård
Avdelningen för hälso- och sjukvård på systemnivå Avdelningen för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och tandvård
Verksamhetsområde socialtjänst
Avdelningen för socialtjänst på systemnivå Avdelningen för kunskapsstyrning socialtjänst
Verksamhetsområde utveckling, stöd och beredskap
Avdelningen för krisberedskap och civilt försvar Avdelningen för verksamhetsstöd Digitaliseringsavdelningen Kommunikationsavdelningen Rättsavdelningen
Därutöver finns Generaldirektörens stab och internrevision.
Råd och nämnder
Till Socialstyrelsen är flera rådgivande och beslutande organ knutna. Bland dessa finns:
Socialstyrelsens råd för e-hälsa Socialstyrelsens råd för etiska frågor Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Nationella vårdkompetensrådet Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) Nationella screeningrådet Nationellt råd för patientsäkerhet Rådet för funktionshindersfrågor Nämnden för nationell högspecialiserad vård Rådet för barn och unga Rådet för skadligt bruk och beroende Rådet för styrning med kunskap Rättsliga rådet Vetenskapliga råd Äldrerådet Socialstyrelsens expertgrupp för barn och unga med erfarenhet av placering.
Rådet för styrning med kunskap är ett nationellt forum för strategiska frågor inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS och består av flera statliga myndigheter. Rättsliga rådet och Nämnden för nationell högspecialiserad vård är beslutande organ medan bland annat Nationella vårdkompetensrådet och ST-rådet är rådgivande organ.
Historia
1912–1967
Den första Socialstyrelsen inrättades 1912 som ett ämbetsverk för sociala frågor. Dess uppgifter omfattade bland annat socialförsäkringsärenden, sjukkasseväsendet, nykterhetsfrågor, barn- och ungdomsvård och arbetarskydd. Under 1900-talets första hälft förändrades myndighetens uppgifter i takt med den svenska sociallagstiftningens utveckling.
År 1938 organiserades Socialstyrelsen om till ett mer renodlat socialvårdsverk. Under de följande decennierna fick myndigheten bland annat uppgifter inom fattigvård, barnavård, socialstatistik och familjepolitik.
Den 1 januari 1968 ersattes Medicinalstyrelsen och den dåvarande Socialstyrelsen av en ny myndighet som också fick namnet Socialstyrelsen. Den nya myndigheten fick därmed ett samlat ansvar för centrala statliga uppgifter inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Förändringar under 2000- och 2010-talen
Under 2000- och 2010-talen förändrades Socialstyrelsens uppgifter genom att vissa verksamheter fördes över till andra myndigheter. Den 1 juni 2013 överfördes tillsyns- och tillståndsverksamheten till den nybildade Inspektionen för vård och omsorg.