Norrköping

Norrköping () är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötland i Sverige, och centralort för kommunen. Norrköping är Sveriges tolfte största tätort med 98 229 invånare 2023.

Norrköping ligger längst in i Bråviken på bägge sidor om Motala ström som rinner genom staden. Norrköping är sedan gammalt en industri-, handels- och sjöfartsstad. Textilindustrin var fram till 1960-talet basen i stadens näringsliv.

Sedan 1970-talet finns fem statliga verk i staden: Luftfartsverket, Migrationsverket, Sjöfartsverket, Kriminalvården samt SMHI.

Namn Både Norrköping och Söderköping har fått sina namn efter väderstrecken, det vill säga köpingen i norr och köpingen i söder. Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 227 och s. 310.

Norrköping kallas ibland "Peking" i folkmun. Det sägs att smeknamnet kommer från en föreläsning som Sven Hedin en gång höll på läroverket i staden, där han förklarade att stadsnamnet Peking betyder 'norra staden'.

Historia

Norrköping fick stadsrättigheter 1384. Eventuellt hade sådana rättigheter givits även tidigare, men redan då hade människor bott kring Motala ströms fall under lång tid.upplev.norrkoping.se

Staden fick sin första storhetstid under 1600-talet när den nederländske (från Liège) affärsmannen Louis De Geer slog sig ner i staden. Han grundade ett flertal industrier i staden, bland annat pappersbruk, vapenfabriker, klädesfabriker och ett skeppsvarv. Under denna tid var staden Sveriges till folkmängden näst största stad.

miniatyr|Vattenfall i Motala ström bakom konserthuset Louis De Geer.

Norrköping har flera gånger under dess historia förstörts av yttre fiender. Första gången var av danskar 1567 under Nordiska sjuårskriget, men mest avgörande för staden var härjningen av ryssar 1719 under Stora nordiska kriget. Staden har också drabbats av ett flertal bränder, varav en år 1655 ska ha varit väldigt ödeläggande. Efter 1719 återställdes staden och Norrköping återtog platsen som Sveriges tredje största stad, vilket den fortsatte att vara till mitten av 1860-talet, då folkmängden i Malmö passerade. Sveriges äldsta idag existerande nyhetstidning, Norrköpings Tidningar, grundades 1758.

Massa- och pappersindustrin har spelat en viktig roll för staden, inte minst genom Holmens bruk respektive Fiskeby pappersbruk strax utanför staden, båda med anor från 1600-talet.

Under 1800-talet växte textilindustrin i Norrköping och 1830 stod staden för 70 % av Sveriges klädestillverkning.Malmberg (1984), s. 156 De goda tiderna varade ända fram till 1960-talet, varefter flera fastigheter revs ned för att ge plats för en modern stadskärna. Det gäller exempelvis textilfabriken Tuppen och det gamla sockerbruket Gripen, byggt 1741.

Med textilindustrins avveckling växte andra industrier upp; bland annat Philips med tillverkning av radio- och TV-apparater och senare ersattes av Whirlpool som tillverkade mikrovågsugnar. Tillverkningen flyttades därefter utomlands. Ericsson hade tidigare tillverkning av mönsterkort i Norrköping, men sedan några år är den verksamheten avvecklad. 2014 fattades beslut om nedläggning av Norrköpingsfabriken.

Villa Flora var ett hus som byggdes 1889 av grosshandlaren Edward Ringborg. Huset var ritat i italiensk stil. Sedan 1962 fanns sjuksköterskeutbildning i huset. År 1969 läste Norrköpingsborna att Villa Flora hade nått sitt slut. 1970 revs det pampiga huset med stor trädgård. 1971 stod ett hus i betong klart, Norrköpings Stadsbibliotek var efterträdaren. Det som finns kvar av Villa Flora är endast ett fönster. I början av 1970-talet flyttade fem statliga verk till staden: Luftfartsverket, Migrationsverket, Sjöfartsverket, Kriminalvården samt SMHI (Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut). Under början av 2000-talet fick Norrköping ny skepnad som universitetsstad tillsammans med grannstaden Linköping.

Flottiljstaden

Åren 1943–1994 hade Flygvapnet en flygflottilj förlagd till Norrköping, vilken gick under namnet Bråvalla flygflottilj (F 13) eller bara F 13. Flottiljen var från början en jaktflottilj, men i samband med att Södermanlands flygflottilj (F 11) avvecklades 1980, tillfördes flottiljen en spaningsdivision samt Flygvapnets underrättelseskola. På många sätt var F 13 Flygvapnets föregångsflottilj. F 13 var inom jaktrollen regelmässigt först med nya flygplanstyper och hade också ett huvudansvar för taktikutveckling. Åren 1957–1981 var flottiljen även en så kallad Sektorflottilj. År 1991 började flottiljen anpassas till JAS 39 Gripen, dock kom ett avvecklingsbeslut i samband med försvarsbeslutet 1992, genom att flottiljen skulle avvecklas den 30 juni 1994. När beskedet kom om avveckling av flottiljen var den en av de större och modernaste i Sverige och hade ca 1 000 anställda med en värnpliktsvolym mellan 600 och 800 soldater. Idag går det före detta flottiljområdet under namnet Norrköping-Bråvalla flygplats och har bland annat använts som upplag för utrangerad militär materiel, liksom platsen för Bråvalla festival. I Norrköping lever och bevaras minnet av F 13 aktivt genom F 13 Kamratförenings verksamhet.

Administrativa tillhörigheter Norrköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Bebyggelsen kom också att sträcka sig in i angränsande socknar och mellan 1916 och 1936 inkorporerades Östra Eneby socken/landskommun där Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättas 20 februari 1885, Sankt Johannes socken/landskommun och Borgs socken/landskommun. 1952 inkorporerades även Tingstads socken/landskommun och Styrstads socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Norrköpings kommun med Norrköping som centralort.

I kyrkligt hänseende har Norrköping alltid hört till Norrköpings S:t Olofs församling (benämnd lite olika över tiden) samt Norrköpings S:t Johannes församling (även den benämnd lite olika över tiden). Via utbrytningar ur denna och med utökningar av staden bebyggelse har sedan delar av tätorten kommit att tillhöra Norrköpings Hedvigs församling (uppgick 2010 i S:t Olof), Norrköpings Matteus församling (uppgick 2010 i S:t Olof), Norrköpings Borgs församling och Kolmårdens församling från 2010, innan dess Östra Eneby församling, samt Vrinnevi församling och före 2010 Styrstads församling och Tingstads församling (Dessa två uppgick då i S:t Johannes).

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Norrköpings rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Norrköping i Norrköpings domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi Norrköping ligger längst in i Bråviken på bägge sidor om Motala ström (lokalt kallad Strömmen) som rinner genom staden. Dess forsar har länge använts som kraftkälla för kvarnar och andra industrier, höjdskillnaden mellan sjön Glan och Bråviken är hela 22 meter. Norrköping är byggt på låglänt slättbygd, men sedan 1940-talet har odlingsmark fått ge plats för ny bebyggelse. Ända fram till 1947 odlades tobak på fälten kring nuvarande Ljura, nu är området sedan länge bebyggt med bostäder. Öster, norr och väster om staden utbreder sig ännu slättbygden, medan den södra och sydvästra är mer skogbevuxen, bland annat med naturreservatet Vrinneviskogen. Där finns också en gammal skidbacke som heter Vrinnevibacken. Stadens södra delar är högre belägna än de norra.

Berggrunden är urberg, som är sedimentär och metamorfisk, vilket innebär att den är uppbyggd av bland annat djur, växtdelar, lera och aska som under tidens gång omvandlats till annat material.Måreby (1993), s. 6-15

Stadsbild Inre staden miniatyr|Strykjärnet i Motala ström inhyser Arbetets museum. På bilden syns också Jan Svenungssons skulptur "The Fifth Chimney" från 1999. Skulpturen är en 14 meter hög murad skorsten som står i Motala ström. Stadens centrum var ursprungligen kvarteren kring nuvarande Gamla Torget. Torget omges idag av 1700- och 1800-talshus, bland annat Tesdorpfska, Eschelsonska och Waseska husen. På torget står Carl Milles staty av Louis De Geer. Eschelsonska huset uppfördes 1730 och är döpt efter Olof Eschelson och har bland annat inrymt stadens första bank. Tesdorpfska huset uppfördes 1827 och har namn efter vinhandlaren Johan Jacob Tesdorf.

Drottninggatan är stadens huvudgata. Den sträcker sig från Norra Promenaden och järnvägsstationen, byggd 1866 Malmberg (1984), s. 186 till Konstmuseet från 1946.Malmberg (1984), s. 215 Utanför järnvägsstationen ligger Carl Johans park med Karl XIV Johans staty från 1846.Malmberg (1984), s. 165 Här finns också Kaktusplanteringen, som har funnits i parken sedan början av 1930-talet. På parkens västra sida ligger Gamla stadshuset byggt i empirstil 1802Gejvall-Seger, s. 137, byggnaden ritad av Carl Fredrik Sundvall, det tidigare Stora Hotellet från 1854Gejvall-Seger, s. 137, byggnaden ritad av Carl Theodor Malm), Stallet från 1857 samt Ringborgska huset från 1784. En bit ifrån ligger Stora Teatern, byggt 1908 och hemvist för Östgötateatern.Malmberg (1984), s. 205 Vid Saltängsbron ligger Postettan från 1914.

På andra sidan Motala ström ligger Tyska torget med bland annat Grand Hotel (arkitekt: Werner Northun), det före detta bankpalatset för Norrköpings enskilda bankMalmberg (1984), s. 206, Rådhuset samt Hedvigs kyrka. Vidare längs Drottninggatan ligger Telegrafhuset, byggd i jugend och nationalromantisk stil 1912. Sankt Olai kyrka uppfördes i barockstil 1765–1767. Invid Drottninggatan ligger kyrkans kampanil, populärt kallad Stadstornet. Stadens kommersiella centrum är centrerat till den södra delen av Drottninggatan, där varuhusen Spiralen, Linden och Domino (före detta Domusvaruhus) dominerar. Precis som många andra städer drabbades Norrköping av en rivningsvåg under 1960-talet som gjorde att många äldre hus ersattes med bostads- och kontorshus i modernistisk stil.Malmberg (1984), s. 222

Norra, Östra och Sö Promenaderna samt Folkparken omsluter själva stadskärnan. När Promenaderna anlades under andra halvan av 1800-talet fanns det ett stort behov av skolor, och många av dessa placerades vid Södra och Östra Promenaderna, däribland De Geerskolan, Kristinaskolan (båda ritade av Carl Theodor Malm) och John Lennings Vävskola/Lennings textiltekniska institut från 1887, arkitekt Carl Theodor Glosemeyer. Vid Södra Promenaden ligger även Norrköpings tingsrätt från 1904 (arkitekt Isak Gustaf Clason) och Stadsbiblioteket från 1971. Promenaderna är byggnadsminne sedan 1994.

Industrilandskapet Längs Motala ström ligger det så kallade Industrilandskapet som består av de gamla fabriksbyggnaderna, de flesta byggda 1850–1917. I början av 1970-talet var området stängt och förfallet, men idag har de ursprungliga industrierna ersatts av annan verksamhet. Bland annat har Norrköpings symfoniorkester sin hemvist i De Geerhallen som ligger i Holmens Bruks före detta pappersbruk och på Laxholmen har Arbetets museum flyttat in i den sjuhörniga byggnaden Strykjärnet från 1917 (arkitekt Folke Bensow) där det tidigare fanns ett väveri. I kvarteret Kopparhammaren huserar sedan maj 2010 Visualiseringscenter C med bland annat en spektakulär domteater. I YFA:s (Förenade Yllefabrikernas) gamla byggnad, Kåkenhus har numera Linköpings universitet en omfattande verksamhet, Campus Norrköping. miniatyr|Entrén till Bankpalatset vid Drottninggatan. Huset ritades av Gustaf Wickman för Norrköpings Enskilda Bank, grundad 1856.

Utanför Promenaderna